Ǧamila n Tferka
Seg Wikipedia
Ǧamila n Tferka d yiwet n tamedyazt tazwawt ifazen. Tlul-d deg taddart n Ayt Yemɣur, deg tɣiwant n Amecṛas di tama n Buɣni (Tizi Wezzu). Tura yiwen n wedlis umi tsema Tiregwa n Nnfiḍ. Atan wayen yura fellas uneɣmas Salem Amran n weɣmis n Dépêche de Kabylie, di Yebrir 2007, tasuqilt sɣur Omar MOUFFOK.
Aṭṭuqqet n lxir ur yettḍurru. Akk-a ay as-yeqqar yiwen n wanzi inefεen deg wakk inurar n tudert, ladɣa deg wenrar n tmaziɣt, imi s kra n wedlis ara d-yeffɣen s yiles-a, nesteṛḥib yes-s imi ara yejj tamaziɣt ad taf amkan-is u ad tejhed.
Ussan-a, yeffeɣ-d wedlis n yisefra n Djamila n Tferka, tamedyazt-nni yettwassnen deg tesgilt (nnuba) n « Tamedyazt war tilas », ay d-yettqeddim Muḥand Taferka deg BRTV.
”Tiregwa n Nnfiḍ”, ammud (recueil) n Ǧamila, d Muḥand Taferka s timmad-is ay as-d-yuran timsegrit (post-face) ay deg nezmer ad nɣer Ttawil inefεen akk ay tesseqdac tmeṭṭut taqbaylit akk-n ad d-tessiwel ɣef ddunit d yiɣeblan-ines netta d isefra. Ǧamila n Tferka tessen amek ara d-tecnu kullec s usefru, u tid yettgen am nettat, tikkwal yettwakkes-asent wawal.
Adlis n Ǧamila yesεa 180 n yisebtar yernu ulac deg-s tisuqilin (asṭerjem) ɣer tefṛensist (akk-n nennum nettaf deg kra n wammuden n yisefra niḍen). Taqcict-a tlul-d deg taddart n Ayt Yemɣur, deg tɣiwant n Amecṛas (Tizi Wezzu). Deg wammud-ines, tefka Ǧamila amur ameqran i tayri akk-n ad d-tessken i medden dakk-n ɣas ma yella nesmeεreq nettu-tt, tayri dima tetteqqel-d, dima nesmektay-itt-id. Dɣa, Ǧamila tcennu ɣef wakk idisan n tayri, ula ɣef uḥemmel n tayri u mi ara nɣer isefra-ines, ur nettḥulfu i trutint, wala i uεiwed. Isefra n Ǧamila ccuṛen d tamitafuṛt akk d tugniwin n tmedyazt.
Deg usefru-ines ”Mi iḍaq ṛṛuḥ”, teqqar-d :
Aman leḥḥun deg lqaεa Mi iḍaq seg-i Ccwal selleɣ-as yettεeyyiḍ Taṛwiḥt ihennan, temḥa
Tettkemmil :
Ur zmirent tejmilin Lxir-ik ad ak-t-rrent Neɣ aḥriq n tjejjigin Yal ass ma hdiɣ-ak-tent Ad yettwalas wul ddin
Tamuɣli-a tumliḥt ay tesεa Djamila teddukkel d tmussni-ines ijehden deg teqbaylit. D ay-a ay d-yettafken isefra ẓiden i tɣuri.
Nnig temsalt n tayri, Ǧamila Taferka tessawal daɣen ɣef tmedyazt s timmad-is, ɣef tegnit n tmeṭṭut, ɣef waḍḍan, ɣef tmetti (société), ɣef lḥif, ɣɣef tudert, ɣef talwit d waṭas n tlufa niḍen.
Deg way-n yerzan tamṣukt (structure), Ǧamila tebna isefra-ines s yiberdan yemgerraden. Kra deg-sen d iskendriyen (alexandrins), maca tebna-d daɣen ifyar (vers) s 8 n tunṭiqin (octosyllabe), akk d yisefra itteddun s ṛebεa yefyar neɣ s ttesεa yefyar. Tameɣrut (rime) n Ǧamila d tin ay deg teṭṭuqqet temṣ̣ukt n AAB, u tesseqdec tameɣrut tanmidegt (rime croisée).
Yessefk ad d-nger tamawt dakk-n Djamila tesseqdec aṭas tamitafuṛt deg yisefra-ines, u llan kra deg-nsen, deg wezwel-nsen (titre) yagi ad tt-naf am “Ajejjig n Lekdeb”, “Tabrat i zzheṛ”, “Snulfu-iyi-d”.
Ammud-a (recueil) tessuffeɣ-it-id Djamila i ddemma-ines, d acu kan , tettekka deg-s BRTV. D tiẓrigin ”Le Savoir” [Tizi Wezzu] ay t-id-yessuffɣen. Axxam-a n ussuffeγ n yedlisen, melmi kan ay d-yebda leqdic u la yettnerni cwiṭ, cwiṭ.
Ǧamila n Tferka, tesεa daɣen zzheṛ imi argaz-ines, Salem Saεd, yebded s idis-is, yettεawan-itt. Tanaẓurt-a la tt-yettṛaju waṭas n lxir ɣer sdat. Ihi a Ǧamila, ɣas faṛes !