Ɛmer Mezdad
Seg Wikipedia
Ɛmer Mezdad d yiwen gar imyura imeqqranen id tefka tmurt n izwawen. Yessen taqbaylit akken ilaq, yelddi abrid i tsekla tatrart, yettaru s tmeslayt i zemren ad fehmen akw medden, taqbaylit-is yeseqdaci-tt s wudem atrar, yesexdam tatiqniqit (technique) i sexdamen imyura imeqqranen n ddunit, adlisen-is degsen tamusni tameqqrant skanayen-d abrid ar tezwawt (la kabylité) i yellan d abrid n talsa (humanisme).
Win yebɣan ad iɣar tasekla i deg yella unamek (amezruy, amenuɣ ɣef tmetti, tinekit..) i yɣar ungalen. Isɛa daɣen yiwet n tesɣunt "ayamun", leqdic-is d win ygarzen atas, tzemrem attarzum ɣures ar asmel : www.aymun.com.
[beddel] Ayen yura Ɛmer Mezdad
- Ass-nni, 2006
- tuɣalin, 2003
- tagrest urɣu, 2000
- id d wass, 1990
- Ussan
- tafunast igujilen (tamedyazt)
ɣures daɣen ammud n tullisin d isefra.
[beddel] Tanagit af Ɛmer Mezdad sɣur umyaru ǧamal Benɛuf
Amyaru ameqqran imeqqranen Ɛmer Mezdad yuklal aṭas n leqder, yuklal a s-nerr tajmilt ( mačči s tinna akken n wawal kan d ucekker) s tɣuri n yeḍrisen-ines d wayen akk yura. Nekk seg wid i t-iḥemmlen aṭas, ɣas ma werǧin t-mlaleɣ, maca ɣriɣ akk ayen d-yessufeɣ: Ungalen: Iḍ d wass, Tagrest urɣu, Ussan. Ammud n tullisin:Tuɣalin. Ammud isefra: Tafunast igujilen. ɣriɣ ula d kra imagraden i d-ssufɣen yeɣmisen... Ayen yettaru d lebni di tsekla-nneɣ. Ddeqs i d-lemdeɣ sɣur-s, ttɛanadeɣ a t-cbuɣ, ɣas ma yeṭṭef taqacuct di tsekla tamaziɣt. Ttwehhimeɣ deg-s amek i yessusem, yeltha-d kan d uxeddim, yexḍ abrid n widak yessimɣuren ayen meẓẓiyen deg-sen! A wi yufan a s-d-iḍer warraz n "Nubal" n tsekla, netta yuklal, tasekla-nneɣ a tt-issinen akk leǧnas. Tegra-yi-d tamawt-agi, ilaq a tt-in-rnuɣ: Acimi ur yesseɣtay ara agulen yellan di tira n yedlisen-ines?! Ẓriɣ d ayen i d-yessuturen aṭas lweqt, maca ayen ilaqen ilaq. Amedya: Tagrest urɣu yeččur, iɛebba ayen i wumi ur yezmir n wagulen. Tikkwal ad naf awal yura-t akka, seddaw, neɣ nnig a t-naf yura-t akken nniḍen ?! Temɣer n tsekla-s ur tessuruf ad ilint deg-s tuccḍiwin di tira. A yi-yessuref ɣef tamawt-agi, ḥṣiɣ yugar-iyi di tmussni. Yiwwas a n-fkeɣ rray-iw s talqayt ɣef yedlisen -is, ma nedder.
[beddel] Awal af ungal Ass-nni yettwaksed di tesɣunt Ayamun n Ɛmer Mezdad
Ulac acu ur neţfakka. Kra i d-yeɣlin ɣer ddunit ilaq ad yiwsir. Ayen yeẓzan, ţɣaren iẓuran deffir ifurkawen. Kra iteddun, neɣ yeţmuruden, kra yeţţarran nnefs, tɣelli tgecrirt, iḥeffu weglim, yeţruẓu yifer. Ma d amdan, tikkwal yeţwaɣ ula d allaɣ-is.
Iseggasen-a ineggura, tamɣart, cwiṭ cwiṭ, ixerreb leɛqel-is, mačči d tinna n zik. Kra tennuɣ d ddunit, ddunit taggara-ya terra-d deg-s ţţar. Mi ţ-yesni ad as-yales. Tura awal ma izad, ad iruḥ fell-as yiḍes, kra yekka yiḍ d asnirmet. Alamma yedden ccix, neţţat tiṭ-is ur teqqin. Imir, ad teddem ssḍel i tẓallit. Ad tesṭettun, ur tferren azal d yiḍ.
“ Selleɣ-as mi ara tefk lfaţiḥa. Ɣur-s d tannumi lfaţiḥa mačči s tsusmi, teţmeslay ansi i k-yehwa ad as-d-tesleḍ, amar i-mi s teqbaylit i ţ-teţţak, teẓra acu teqqar “ A bab n igenwan d tmura ! A ssadaţ imeɛzuzen !” Ad ţ-tawi akken azrar n ddeɛwa n lxir, tatut ur teţţeţţu yiwen deg-neɣ. Zik ula d Tawes teţţawi-ţ-id di lfaţiḥa. “Ad yeg Ṛebbi teẓza s ixulaf, ad terbaḥ ad tesserbeḥ.” Tineggura-ya, ur as-selleɣ ara tbedder-iţ. Tekkes-iţ di lfaţiḥa, akken i ţ-tekkes deg wul-is. Uggaɣ d tideţ ɣur-s, dayen temsa.
Mi tfukk taẓallit, tikkwal teggan alamma bdan medden tuffɣa. Syin ad d-tekker, bezgent wallen, aqerru-s amzun d tissirt. Mi ara yi-d-taf deg wexxam, tugeţ d nek ara ţ-yezwiren s ɛelxir ; tikkwal ur iyi-t-d-teţţara ara. Mi teswa cwiṭ n lqahwa, ad tawi abrid n wennar, nnig Yiger-Usammer, din ara taf Nna-Faṭi. Seg wasmi temmut Tḥemmuţ, aţţan tuɣal ɣer Nna-Faṭi, yerna tamexluqt-nni ul-is diri-t, ur ţ-ḥemmlen ara medden : mačči am tmettut am tayeḍ!
Abrid n Yiger-Usammer
Abrid n Yiger-Usammer ssya d ssya d inijjel. Ilaq yal seggas ad ifres. Ma ǧǧan-t akken itett yakw abrid. Abrid n Yiger-Usammer d abrid n leqbayel. Tehri anda ara tɛeddi kan tyuga, neɣ zzayla s ttɛebga. Mačči di temdinin ! Abrid yezzi mačči d kra, ikcem ger tferkiwin, iferreq-itent, igezzem-itent, ifettet-itent. Ass ugeffur, tafat cwiṭ kan, ɣellint-ed tillas deg-uzal. Abrid-a ɣures Ihiba. Zik nni degs i d-zzwaren, mačči yiwen neɣ sin i nɣan da, dagi i d-tterran medden ttar. Win yettalasen i wayed ad as-yini "Ad iyi-ih’qer webrid n Yiger-Usammer", neɣ "Nek yidek an-nemlil deg Yiger-Usammer. Maca seg-wasmi tefra lgirra, tagi n ttar tuɣal amzun akken ttun-tt leqbayel, wa ur d-izeggir i wayeḍ. Zik, adrum ara tekcem tagi n ttar ḥseb-it amzun yenger dayen. Wa a t-id-ittaǧǧa i wa, Iǧil i lǧil. Ad ikker walbeɛḍ ad issefqed i lexla, neɣ ad isewweq, akka kan irra ccɣel-is ger wallen-is, tameddit a t-id-awin deg-uferrug. A t-ssensen. A t-ssirden. Ad ẓallen fellas. A t-meḍlen. Awal ad iffeɣ, d aṭṭan i t-yenɣan neɣ d tiɣirdemt i t-iqqsen, neɣ iswa aman n terga, tewwi-t tawla iɣeẓran. Yiwen ur d-ibedder ttar neɣ lmut s uḥerbal. D tin n Ṛebbi. Teccur-as. D ayen yuran. Ayen i d-yewwi di twenza, meskin. Ibghat Ṛebbi. Imawlan-is ur ttgallan deg-yiwen. Maca ẓran ansi i sen-d-tekka tyita, ẓran anda ara tt-rren. Urɛad i d-itezzi useggas adrum axṣim a tt-Iṭṭef teḥma : yiwen wass ad ɛebbin albeɛḍ degsen. Netta daɣen d tiɣirdemt i t-iqqsen , neɣ yeɣli-d si tulmut, neɣ yettewt-ed seg uzayar. Ad asxedmen akken xeddmen medden. A t-meḍlen d azedgan. Tetccur-as. Ad run fell-as kra n-wussan. A d-ssensen fell-as. Ttaṛ ur t-id-ibedder, maca yezga irekkem deg ulawen. Akken, wa a tt-id-ittaǧǧa i wa Atṭaṣ iderman, yernu seg widak izemren, ggwten degsen yergazen, id-yegran degsen anagar yiwen učamɣar ur ittaf win ara t-imeḍlen. A d iqqim i yiman-is, d inigi nn tebrek deg zzren medden. Leqbayel wissen anda d-wwin ddeɛwessu yerna tḥuza-ten.
ukkis si :
Aɛmar Mezdad: Iḍ d wass Adlis iffɣ-d ɣur Asalu-Azar di Ldzayer deg useggas 1990
[beddel] Tazwart n adlis Iḍ d wass sɣur Saɛid Sadi
Imyura n tmaziɣt bdan ttbinin-d. Bab imeslayen agi d yiwen degsen. Ma yella nettnadi ɣef tidett, di tegnitt agi ideg yal yiwen la yeqqar felli i tebna, ilaq aɣ a d-nini yiwet lḥaǧa:
Ɛmeṛ Mezdad yusa-d ger wid isersen lsas amenzu i tira n Tmaziɣt. Cfiɣ di 72 nella d inelmaden di Ben Ɛeknun, Ɛmeṛ ittaru. Ittiki degsent irkwelli. Yurar yidneɣ ass-mi nessuli "A Muḥend rfed tabalizt" n Kateb Yasin. Yurar ulama yettkukru a d-ibin zdat medden. Tefka-tt teswiɛt; Akka i tebɣa tmaziɣt.
" Ma ilaq a newwet amendayer, a-t newwet " i d-inna ussan nni. U yewwet-it. Icna, issefra, ittiki di terbaɛt Imaziɣen Imula. Illa degs ass-mi tebda.
20 iseggasen aya, ulac iḍ, ulac ass ideg i-ɣ izgel wugur. " I lukan at-truh tnuda nneɣ uqbel a nekfu aḍref. ɣurneɣ i gurez umezruy n tmaziɣt. Imezwura aṭas yidsen ǧǧan-tt. Wid deffir nneɣ ulac later. I lukan a-d iɛeddi lǧil nneɣ uqbel annesufeɣ aḍref... " D wagi i d aɣbel nneɣ. Aḍref yekfa, tira tettkemmil. Nebna-tt ɣef tidett d nniya. " Win ixeddmen ɣef tidett isawaḍ " i-s inna Ferḥat.
Ungal agi ibna ɣef sin wudmawen. Yiwen wudem yuɣ-d azar di tirga n yiḍelli. Udem nniḍen ittnawal di tallit n wass-a d wayen i-ɣ ittraǧun azekka. Yiwwi-d ɣef ubrid ideg d nekka. Akken i ɛeddant fellaɣ.
Llan wid icennun s taɣect nsen. Ɛmeṛ Mezdad ittcewwiq s tira ines. ɣiwel ssufeɣ-d ungalen nniḍen. Wid nni turiḍ ass-mi tfelleq tasa. Zṛiɣ llan, zṛiɣ wejden...zriɣ a d-ffɣen. ɣiwel... ɣiwel ssufeɣ iten id. Fellak at-tifsus taɛkemt. Fellaɣ a d-tifrir tagut.
Sɣur Saɛid Seɛdi
[beddel] Tukkist si Tuɣalin n Ɛmer Mezdad
Ageffur ad yekkat setta wussan setta wud'an, aman ad d-ɣlin seg igenni yerna ad d-alin seg uzegza. Kra yellan yumes ad yirid, kra yellan yerka, ad yuɣal zeddig. Iɣezran isaffen akken ma llan ad d-h'emlen, at'as ara iɣummen seg tɣezza d idurar; tugett n tzemrin, tugett n tselnin ad zzrent, isekla yakk ad d-qellɛen seg iz'uran! Lmal agugam, wid yettferfiren, wid yettmuruden, wid yessurufen, akken ma llan ad menɛen! Ma d imdanen arraw n wergaz d tmettut, amur ameqran ad ddun yakk deg waman: anagar urz'inen akked igellilen ara iselken; seg lehhu lhan d nniyya-nsen ur tezzren ara: mi t'tfen deg leɛnaya-nsen, ad ten-id-ssusfen waman!
Mi yurad kra yellan, imir ad d-ters yiwet n talwit dayen kan, tamurt d wayen i tt-yeččuren dɣa amzun ass-nni i d-lulen. Ass-nni Rebbi-ameɛzuz ad yefreh' ad t-id-tuɣal tasa fell-aɣ (...)
Ad d-iɣer i tgerfa ad as-yini: " Axx, a tagerfa, tikkelt nnid'en ad am-fkeɣ lamana: tayemmust-a, d tin n yedrimen d tmussni, ta nnid'en, d tin telkin d ilefd'an. Tin n telkin d ilefd'an, awi-yasen-tt i Nutni, smir-itt fell-asen, tin n yedrimen d tmusni smir-itt ɣef Leqbayel! "
[beddel] Asefru a f Yennayer sɣur Ɛmeṛ Mezdad
Wayi d asefru af Yennayer yura-t Ɛmeṛ Mezdad di 05 Nunamber 1975, ittwakse-d seg adlis n isefra ines Tafunast Igujilen.
- Amenzu di yennayer
- ɣer medden d urar
- Zzizzilen yakk idammen
- Deg iḍ imensi yekfa
- Aɛeẓar isefra
- Ar d nuddmen yemɣaren
- Yennayer fell-i berrik
- Ur d-cfin at zik
- Ass-en i ṭṭfen Yugurten
- ɣawlen s amerdax deggṛen-t
- S wemrar urzen-t
- Ula d akkeni uggaden
- Yeqqim agris asemmiḍ
- Tagella ur tt-yaɛriḍ
- Ssa wuḍan i t-ṭṭfen
- ɣas akken aksum yeɣli
- Tazmert –is ur temlelli
- I wegdud mi t-skanen
- Aseɣwen deg wemgerḍ-is
- Armi iffeẓ iles-is
- I yumnen yemmut dayen
- Mi d-idewwel yennayer
- ɣer medden d urar
- ɣuri d anza i d-ittasen
- Wissen ma ggten am nekni
- Wid i jebden tikli
- ɣer taɛwint iseggasen
Ma yella tram a tt-ɣrem ugar af Mezdad d yedlisen-is, rzut ar wesmel i d-yesbed da: [ayamun]