Israyil
Seg Wikipedia
|
|||
Tugna:LocationIsreal.png | |||
Tutlayt tunṣibt | Taɛebrit d Taɛrabt | ||
Tutlayin nniḍen | Yidic, Ladino Tamaziɣt, Tarusit, Tatiupit - Tarumit - Taɛrabt | ||
Tamanaɣt | Orcalim | ||
Aselway | Simon Perez | ||
1er ministre | Ehud Olmert | ||
Tajumma | 2,381,740 km² | ||
Imezdaɣ - (2002) - Imezdaɣ deg km² |
7,100,000 13.3/km²; |
Israyil neɣ awanek n Israel s tɛebrit מדינת ישראל s teɛrabt دولة اسرائيل d tamurt tezga-d g umenẓaw n Asya, g wegmuḍ alemmas tamanaɣt ines Orcalim, neɣ Jerusalem, tella daɣen taddart tamoqrant d taɣermant Tel Aviv.
Agbur |
[beddel] Issem
Isem-agi yekka-d seg yisem wis sin n Yeɛqub.
[beddel] Amezruy
Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq ta Ṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen falesṭin seg ifassen n tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.
G 1984, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Γ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin :
- Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.
- Tamurt n Israyil ideg zedɣen 55% udayen.
Udayen qeblen, aɛraben ugin lḥal-agi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyil terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyil rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg ta murt n Falesṭin rewlen ɣer Israyil.
G 1967, Maṣer tskker abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyil tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyil terbeḥ daɣen kter akal.
G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyil, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyil tuɣal-d tameqqrant zdat Israyil n 1948.