Israyil

Seg Wikipedia

Israyil
Tugna:Israel coa.png
Tugna:LocationIsreal.png
Tutlayt tunṣibt Taɛebrit d Taɛrabt
Tutlayin nniḍen Yidic, Ladino Tamaziɣt, Tarusit, Tatiupit - Tarumit - Taɛrabt
Tamanaɣt Orcalim
Aselway Simon Perez
1er ministre Ehud Olmert
Tajumma 2,381,740 km²
Imezdaɣ
 - (2002)
 - Imezdaɣ deg km²

7,100,000
13.3/km²;
Tugna:Israel map-FR.png
Carte d'Israël

Israyil neɣ awanek n Israel s tɛebrit מדינת ישראל s teɛrabt دولة اسرائيل d tamurt tezga-d g umenẓaw n Asya, g wegmuḍ alemmas tamanaɣt ines Orcalim, neɣ Jerusalem, tella daɣen taddart tamoqrant d taɣermant Tel Aviv.









Agbur

[beddel] Issem

Isem-agi yekka-d seg yisem wis sin n Yeɛqub.

[beddel] Amezruy

Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq ta Ṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen falesṭin seg ifassen n tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.

G 1984, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Γ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin :

  • Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.
  • Tamurt n Israyil ideg zedɣen 55% udayen.

Udayen qeblen, aɛraben ugin lḥal-agi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyil terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyil rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg ta murt n Falesṭin rewlen ɣer Israyil.

G 1967, Maṣer tskker abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyil tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyil terbeḥ daɣen kter akal.

G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyil, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyil tuɣal-d tameqqrant zdat Israyil n 1948.

[beddel] Ta Sertit

[beddel] Ta Damsa

[beddel] Ta Rakalt

[beddel] Ajjed

S tutlayin tiyaḍ