1939
Från Wikipedia
För andra betydelser, se 1939 (olika betydelser).
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 2 januari - Den amerikanska tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man.
- 7 januari - Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden.
- 25 januari - En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 28 000 invånare omkommer.
- 17 februari - Studentkåren i Uppsala antar under det så kallade Bollhusmötet en resolution som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
- 27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
- Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
- 10 mars - Den svenska regeringen beslutar att på prov införa engelska i stället för tyska som första utländska språk i några skolor.
- 13 mars - Det svenska politiska partiet Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern.
- 14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
- 15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
- 21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
- 22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
- 28 mars
- Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka det svenska försvaret.
- Madrid faller för Francisco Francos trupper.
- Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
- 1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
- 7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
- 15 april - Svenska flottans Skeppsgossekår, inrättad 1685, avvecklas.
- 16 april - Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert.
- 29 april - Kryssaren Admiral Hipper tas i bruk av tyska Kriegsmarine.
- Maj - I Detective Comics #27 debuterar seriefiguren Batman, skapad av tecknaren Bob Kane och författaren Bill Finger. På svenska blir han även känd som Läderlappen.
- 1 maj - Första maj blir Sveriges första och länge enda borgerliga helgdag.
- 5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på gund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
- 17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
- 22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
- 23 maj - Lars-Erik Larssons Pastoralsvit uruppförs vid en radiokonsert i Sveriges Radio.
- 31 maj - Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt.
- 3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
- 7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
- 18 juni - Dramatikern Bertolt Brecht, som flytt från Tyskland, slår sig ner på Lidingö.
- Juni - Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.
- 23 juni - Siam byter namn till Thailand.
- 20 juli - Den internationella Lingiaden, en slags frisksportsolympiad, anordnas på Stadion i Stockholm av Svenska Gymnastikförbundet. Över 7000 aktiva från 37 nationer deltog.
- 27 juli - Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.
- Juli - De första värnen i den svenska försvarslinjen Per Albinlinjen uppförs i Skåne.
- 8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
- 12 augusti - Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.
- 23 augusti - Hitler och Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov-Ribbentrop-pakten.
- 27 augusti
- Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
- Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.
- Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.
- Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.
- 31 augusti - 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.
- 1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
- 3 september
- Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
- Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
- USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
- 10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
- 17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
- 24 september - Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
- 27 september - Warszawa faller för tyskarna.
- 28 september - Ryskt-estniskt avtal ger ryssarna militärbaser i Estland.
- 29 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
- September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
- 1 oktober - Sista polska bastionen, Hela, kapitulerar.
- 5 oktober - Rysk-lettisk överenskommelse ger ryssarna militärbaser i Lettland.
- 11 oktober
- Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
- USAs president Franklin D. Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
- Ryskt-litauiskt avtal ger ryssarna militärbaser i Litauen.
- 14 oktober - Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
- 18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
- 19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
- 27 oktober - Ransoneringskort börjar utdelas i Sverige.
- 8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
- 11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
- 30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
- 6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
- 8 december
- General O. Thörnell blir svensk överbefälhavare.
- Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finska statsbudgeten.
- 12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
- 13 december
- Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
- Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
- 15 december - Filmen Borta med vinden har premiär.
- 21 december - Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.
- 26 december - En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 11 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.
- Den 163:e ryska divisionen förintas vid finska Suomussalmi.
- Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
- En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
- Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
- Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
- Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidigare privatägt men kontrollerat av staten.
- De svenska landsstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
- Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
- Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
- Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige.
- Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
- Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
- Den svenska maximiprislagen antas.
- Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
[redigera] Födda
- 2 januari - Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.
- 7 januari - Birgitta Pettersson, svensk skådespelerska.
- 15 januari - Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975-1978.
- 16 januari - Christodoulos, ärkebiskop och primas över Greklands autocefala kyrka.
- 19 januari - Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
- 23 januari - Sonny Chiba, japansk skådespelare.
- 25 januari - Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.
- 28 januari - John Fabian, amerikansk astronaut.
- 1 februari - Ekaterina Maximova, rysk ballerina.
- 3 februari - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
- 6 februari - Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M*A*S*H.
- 13 februari - Valeri Rozhdestvensky, rysk kosmonaut.
- 21 februari - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
- 27 februari
- Antoinette Sibley, brittisk ballerina.
- Peter Revson, amerikansk racerförare.
- 28 februari
- Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- Pelle Berglund, filmregissör.
- 1 mars - Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.
- 5 mars - Benyamin Sueb, indonesisk skådespelare.
- 7 mars - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
- 10 mars - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
- 13 mars - Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.
- 14 mars - William Lenoir, amerikansk astronaut.
- 19 mars - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
- 21 mars - Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.
- 28 mars - Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.
- 2 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare.
- 4 april - JoAnne Carner, amerikansk golfspelare.
- 7 april - Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.
- 8 april - Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.
- 9 april - Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.
- 13 april
- Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare.
- Paul Sorvino, amerikansk skådespelare.
- 15 april - Claudia Cardinale, italiensk skådespelare.
- 16 april - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 19 april - Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.
- 20 april
- Gro Harlem Brundtland, norsk statsminister 1981, 1986-1989 och 1990-1996, chef för WHO 1998-2003.
- Elspeth Ballantyne, australisk skådespelerska.
- 22 april - Sven Yrvind, svensk seglare och segelbåtskonstruktör.
- 23 april - Stanisław Wielgus, polsk romersk-katolsk ärkebiskop.
- 27 april - Stanisław Dziwisz, polsk kardinal, ärkebiskop av Kraków.
- 4 maj - Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.
- 7 maj - Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör.
- 11 maj - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
- 13 maj - Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.
- 18 maj - Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970.
- 30 maj - Iwar Wiklander, svensk skådespelare.
- 6 juni - Jet Harris, brittisk musiker.
- 19 juni
- Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- 23 juni - Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.
- 25 juni - Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.
- 1 juli - Karen Black, amerikansk skådespelare.
- 2 juli - John H. Sununu, amerikansk republikansk politiker och programledare.
- 5 juli
- Karin Ekström, svensk skådespelare.
- Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.
- 16 juli - Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996-1997.
- 21 juli - John Negroponte, amerikansk diplomat och politiker.
- 22 juli - Terence Stamp, brittisk skådespelare.
- 24 juli - Christian Kampmann, dansk författare och journalist.
- 26 juli - John Howard, premiärminister i Australien.
- 28 juli - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
- 31 juli - France Nuyen, fransk skådespelare.
- 2 augusti - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
- 5 augusti - Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.
- 7 augusti - Siewert Öholm, svensk programledare i TV.
- 9 augusti - Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999-2004.
- 14 augusti - Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.
- 16 augusti - Valeri Ryumin, rysk kosmonaut.
- 17 augusti
- Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist).
- Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.
- 19 augusti - Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.
- 21 augusti - Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.
- 20 augusti - John Peel, brittisk musikproducent och radioman.
- 1 september - Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
- 5 september
- George Lazenby, australiensisk skådespelare.
- Clay Regazzoni, schweizisk racerförare.
- 13 september
- Bill Janklow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1979-1987 och 1995-2003.
- Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond-filmerna.
- 18 september - Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996-2006.
- 22 september - Alla Sizova, rysk ballerina.
- 27 september - Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.
- 30 september
- Len Cariou, kanadensisk skådespelare.
- Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962-1986.
- 2 oktober - Yuri Glazkov, rysk kosmonaut.
- 4 oktober - Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.
- 12 oktober - Dicky Zulkarnaen, indonesisk skådespelare.
- 13 oktober - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
- 14 oktober - Ralph Lauren, modedesigner.
- 18 oktober - Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.
- 22 oktober
- George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
- Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
- 23 oktober - Ami Priyono, indonesisk skådespelare.
- 24 oktober - F. Murray Abraham, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - John Cleese, brittisk skådespelare.
- 28 oktober - Jane Alexander, amerikansk skådespelare.
- 31 oktober - Ron Rifkin, amerikansk skådespelare.
- 2 november - Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.
- 18 november
- Margaret Atwood, kanadensisk författare.
- Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.
- 21 november - Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.
- 23 november - Betty Everett, amerikansk sångerska.
- 24 november - Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).
- 26 november
- Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister.
- Tina Turner, amerikansk sångerska.
- 27 november - Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
- 1 december - Lee Trevino, amerikansk golfspelare.
- 10 december - Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
- 11 december
- Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare.
- Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.
- 16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare.
- 28 december - Conny Andersson, svensk racerförare.
- Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa
- Luis Adolfo Robelo, medlem av den styrande juntan i Nicaragua 1979-1980
[redigera] Avlidna
- 18 januari - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
- 28 januari - William Butler Yeats, irländsk författare, nobelpristagare.
- 10 februari
- Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
- Lili Ziedner, svensk skådespelare.
- 27 februari - Nadezjda Krupskaja, rysk revolutionär, Lenins hustru.
- 2 mars - Howard Carter, brittisk arkeolog.
- 13 mars - Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
- 31 mars - Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
- 4 maj - Erik Johansson, svensk skådespelare.
- 7 juli - Axel Hägerström, svensk filosof.
- 22 september - Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935-1938.
- 23 september - Sigmund Freud, österrikisk psykiater.
- 7 oktober - Harvey Cushing, amerikansk hjärnkirurg
- 28 november - James Naismith, kanadensisk läkare och pedagog, upphovsman till basketboll.
- 30 november - Béla Kun, ungersk politiker.
- 18 december - Bruno Liljefors, svensk konstnär.
- 19 december - Hans Langsdorff, tysk marinofficer
- 23 december - Antony Fokker, nederländsk flygplanskondtruktör och tillverkare.
- Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.
[redigera] Nobelpris
- Fysik - Ernest Lawrence, USA
- Kemi
- Adolf Butenandt, Tyskland
- Leopold Ruzicka, Schweiz
- Medicin - Gerhard Domagk, Tyskland
- Litteratur - Frans Eemil Sillanpää, Finland
- Fred - Inget pris utdelades
[redigera] Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1966, fil dr Harald Schiller 1970
