Stockholm
Från Wikipedia
- För Stockholms stad, se Stockholms kommun
 |
|
| 59° 19′ N 18° 4′ Ö | |
| Grundad | 1200-talet |
| Kommun | Stockholms kommun, samt andra i tätorten Stockholm |
| Län | Stockholms län |
| Landskap | Södermanland och Uppland |
| Befolkning | Kommunen: 798 715 (2008-03-31) [1] Tätorten: 1 252 020 (31 december, 2005) Storstockholm:1 956 697 [1] |
Stockholm är Sveriges huvudstad och har varit landets politiska och ekonomiska centrum åtminstone sedan 1500-talet; namnet Stockholm omnämndes skriftligt för första gången år 1252, staden Stockholm tros ha växt fram under perioden 1260-1280. Tätorten Stockholm är residensstad i Stockholms län och stiftsstad i Stockholms stift.
Stockholms kommun är den folkrikaste kommunen i Sverige med 798 715 invånare. Tätorten Stockholm omfattar den sammanhängande bebyggelsen i och runt staden och hade 1 252 020 invånare 2005. Storstockholm, som numera enligt SCB:s defintion omfattar hela Stockholms län [2], har 1 956 697 invånare[2].
Stockholm grundades där Mälaren rinner ut i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland. (Mälaren och Östersjön berör varandra även på ett annat ställe. Där ligger Södertälje.) Placeringen är strategisk ur försvars- och handelssynpunkt. I den östligaste delen av Stockholm finns den omfattande Stockholms skärgård. Staden har i äldre tid fungerat som ett försvar mot främmande flottor som velat ta sig in i Mälaren. Stockholms kommuns centrala delar ligger på ett antal öar, halvöar och malmar; se Stockholms innerstad.
[redigera] Stockholms historia
- Huvudartikel: Stockholms historia
De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet Stockholm förekommer i på två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm var en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jfr stäk, ledet "holm" syftar på Stadsholmen som i århundraden i huvudsak utgjorde Stockholm. Staden ska ha grundats av Birger Jarl för att skydda Sverige mot angrepp från havs från främmande flottor, och för att stoppa plundring av städer som Sigtuna då Mälaren blivit en insjö genom landhöjningen och Stockholm blev därmed "Mälarens lås".
I mitten av 1400-talet hade Stockholm, som då vuxit till en betydande handelsstad, mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad 8 november 1520 är två betydande historiska händelser i staden.
Staden började växa vid Gustav Vasas trontillträde och var kring 1600 omkring 10 000. Under 1600-talet växte Sverige till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad, även om den i officiella dokument omnämnts som huvudstad redan 1436.
[redigera] Namnet Stockholm
Namnet Stockholm omnämns första gången på 1200-talet. De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet förekommer i två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jämför ordet stäk. En annan teori är att ordet "stock" på gammalsvenska har betydelsen "en samling av" - (Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi 1891.) Således kan namnet Stockholm alltså betyda - en samling av holmar.
[redigera] Namnet på andra språk
Redan under sin första tillväxt, vid tillkomsten av dessa "stadsgrundande" dokument, fick staden inflyttare från östra sidan Bottenviken, som kom att kalla den Tukholma ('stock' på finska är tukki). De talrika tyska inflyttarna behöll däremot namnet Stockholm.
Staden har sedan dess kommit att omtalas på många andra språk, i regel med det svenska namnet eller med en språkmässigt anpassad variant av detta. Så heter exempelvis Stockholm på två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet, Holmia. För fler exempel, se listan här till vänster över denna artikels versioner på andra språk.
[redigera] Smeknamn och öknamn
Stockholm har många smeknamn, till exempel "Nordens Venedig", "Eken", "Europas Pärla", "Kungsbudane", "Mälardrottningen", men även en del öknamn, exempelvis "Noll-åtta". Fjollträsk förekommer ofta i Norrland.
Stockholms kommun marknadsför sedan 2006 regionen som The Capital of Scandinavia, vilket man baserar på anspråken att både vara Skandinaviens naturliga mittpunkt, dess ekonomiska centrum och tongivande kulturstad. Detta har fått kritik från andra skandinaviska huvudstäder.[3]
[redigera] Stockholms kommun
- Huvudartikel: Stockholms kommun
Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.
Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståhållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen namnet Stockholms stad, men det juridiskt korrekta namnet är dock Stockholms kommun. Stockholms kommun är sedan 2007 indelad i 14 stadsdelsområden, som i sin tur är uppdelade i en eller flera stadsdelar vardera (vissa stadsdelar är uppdelade på olika stadsdelsområden).
Stockholms kommunfullmäktige sammanträder i Stockholms stadshus.
[redigera] Klimat
Stockholm har ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider och milda temperaturer året om.[4][5] Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23°C eller varmare dagtid och 11–13°C på natten. Vintrarna är oftast molniga och kalla med en medeltemperatur på -3°C. Dagstemperaturer på över 25°C inträffar i genomsnitt 16 gånger per år.
Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18 timmar långa dagar på somrarna men bara 6 timmar långa dagar på vintern.
Årsnederbörden i Stockholm är omkring 560 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år.[6]
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:[7]
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För åren 1991-2005 är det tydligt att medeltemperaturen har ökat jämfört med den tidigare mätserien (1961-1990). För Stockholmsområdets del ligger ökningen på närmare en grad celsius [5]. Under år 2006 uppmättes i januari en dygnsmedeltemperatur på -2,3 °C och under juli, 20,8 °C [8].
[redigera] Tätorten Stockholm
- Huvudartikel: Stockholm (tätort)
Stockholm är Sveriges största tätort, med ett invånarantal på cirka 1,3 miljoner. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.
[redigera] Storstockholm
- Huvudartikel: Storstockholm
Storstadsregionen Storstockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet AB Storstockholms Lokaltrafik). Ibland används ordet Storstockholm felaktigt som beteckning för tätorten Stockholm. I Storstockholm bor det drygt två miljoner invånare.
[redigera] Dialekt
Se stockholmska.
[redigera] Stadsbild
[redigera] Arkitektur
[redigera] Stockholms kommun
En av de äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[9]. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697 och nuvarande Stockholms slott uppfördes i barockstil. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.
Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser. Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Berlin och Wien. Än idag är troligen den nyklassisistiska stilen "berlinerstil" från slutet av 1800-talet den mest representerade arkitekturen inom tullarna. Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).
Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades. Inom några få år i mitten av 1930-talet byggdes trafikapparaten Slussen, Bromma flygplats, Tranebergsbron och Västerbron.
På 1950-talet stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Vällingby och Farsta uppmärksammades även internationellt. Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet. Mellan förorterna sparades grönområden, oregelbundna bälten av skog och ängsmark. Ängarna omvandlades ofta till gräsmattor, genomkorsade av asfaltstråk till tunnelbanestationer och köpcentra.
Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner sedan 1920-talet. Omdaningen, där stora områden i Klarakvarteren revs, har kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands och blev bekant under namnet Norrmalmsregleringen.
[redigera] Kultur
- Huvudartikel: Kultur i Stockholm
Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner. Kulturhuset i Stockholm anses vara Sveriges största kulturhus. Kulturhuset ligger i Sergels torg i Centrala Stockholm. Tre av UNESCO:s världsarv, Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun), ligger i Stockholmsområdet. En av Stockholms största turistattraktion är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott.
Gamla stan är en av de äldsta delarna av Stockholm. Den ligger på ön Stadsholmen, och där finns ett medeltida gatunät, med två huvudgator (Österlånggatan och Västerlånggatan) och många små gränder som löper ned mot vattnet. I Gamla stan ligger bland annat Tyska kyrkan, Storkyrkan och Riddarhuset. Sigtuna grundades cirka 980 e.Kr och anses vara den första svenska staden.
1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad.
[redigera] Stockholm i litteraturen
Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849 - 1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907-2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.
Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.
I Stockholms kommun finns skyltar utplacerade på några av de platser som skildrats i litteraturen.[10]
[redigera] Museer
Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.
På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Samlingen har sitt ursprung i Gustav Vasas tid och har sedan dess utvidgats med verk av konstnärer som Rembrandt och Antoine Watteau, såväl som stor del av svenskt konstarv med verk av Alexander Roslin, Anders Zorn, Johan Tobias Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. Som kuriosa kan nämnas att stora delar av samlingarna utgörs av plundringar av andra europeiska städer, från Sveriges tid som stormakt. Gratis entré, som de flesta av Stockholms statliga museer haft, avskaffades 2007. Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet förblir dock avgiftsfria.
Stockholm har även världens första friluftsmuseum, Skansen invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa, världens enda 1600-talsgalleon från tiden.
[redigera] Teatrar
Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.
[redigera] Årliga evenemang
- Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år [11]
- Stockholm Pride är det största pride-evenemanget i de nordiska länderna och äger rum sista veckan i juli varje år. Stockholm Pride avslutas alltid med parad och 2007 gick 50 000 i festivaltåget och omkring 500 000 tittade på [12]
- Smaka på Stockholm är ett årligt återkommande inträdesfritt evenemang i Kungsträdgården. Det äger rum 1 - 6 juni varje år och är Sveriges i särklass största måltidsevenemang riktat mot allmänheten med 3,6 miljoner besökare sedan starten 1991[13]
- Vattenfestivalen hölls i augusti månad åren 1991 - 1999
- Stockholms filmfestival är en årligt återkommande filmfestival i Stockholm sedan 1990. Den hålls normalt under andra halvan av november. Senast gick det av stapeln 15 - 25 November 2007 för 18de gången
[redigera] Konst
[redigera] Film
Stockholm International filmfestival hålls årligen, i Stockholm. 2007 hölls Stockholm International Film Festival för 18de gången, som varade under 15–25 November.
[redigera] Musik
[redigera] Sport
De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.
Stockholm var värd för Olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912-1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.
Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls alla utom ett i Stockholm.
[redigera] Årliga sportevenemang
- januari: LG Hockey Games
- februari: målgång av Vikingarännet i Hässelby (om isen tillåter),GE-galan
- juni: Stockholm Marathon
- augusti: Midnattsloppet
- september: DN-galan, Lidingöloppet
- oktober: Stockholm Open
- november/december: Stockholm International Horse Show.
[redigera] Övriga årliga sporthändelser
[redigera] Utbildningsanstalter
[redigera] Universitet och högskolor
I Stockholm finns det flera universitet och högskolor, t ex Danshögskolan, Dramatiska Institutet, Försvarshögskolan, Handelshögskolan, , Södertörns högskola, Karolinska Institutet, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet.
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Vägnätet
Historisk överblick:
Den äldsta vägförbindelser i Stockholm var Göta landsväg, som fram till 1670-talet var enda vägförbindelsen söderut, sedan avlöstes den av Södertäljevägen. Mot norr var de äldsta vägarna Drottninggatan och Regeringsgatan på var sin sida om Brunkebergsåsen.
På 1880-talet gjordes ett stort stadsplanearbete under Albert Lindhagen, då byggdes bland annat Strandvägen på Östermalm, Sveavägen på Norrmalm och Ringvägen på Södermalm. I samband med det fick många av Stockholms gator nya namn, genom Namnberedningen 1885.
På 1930-talet skapades flera stora infrastrukturprojekt i Stockholms innerstad. Nästan samtidigt invigdes Västerbron (1935), Tranebergsbron (1934) och Slussen (1935). Nu bestämde bilismens framfart planeringen av Stockholms vägnät. På 1940- och 1950-talen planerades omdaningen av Stockholms City, Norrmalmsregleringen, med en förlängning av Sveavägen söderut till det nya Sergels torg då tillkom även Klaratunneln, Tegelbacken, Centralbron, Klarastrandsleden och Söderleden. Planerna angående en motorvägsring runt staden tog form på 1950- och 1960-talen och Essingeleden, som är en del av denna ring, invigdes 1966.
På 1970-talet ändrades synen beträffande bilen som det viktigaste transportmedlet och de stora vägplanerna konkretiserades i långsammare takt. Idag (2008) finns av ringleden utöver Essingeleden bara Södra länken (klart 2004). Norra länken byggs f.n. (klart 2015), medan Österleden och Förbifart Stockholm utreds fortfarande. Stockholms huvudvägar är söderut Södertäljevägen E4/E20, västerut Bergslagsvägen norrut Uppsalavägen E4 och Norrtäljevägen E18, österut är det Värmdöleden 222 och mot sydost sträcker sig Riksväg 73 mot Nynäshamn.
Se även följande specialartikler:
- Gamla Göta landsväg
- Gamla Södertäljevägen
- Stockholms ringled
- Essingeleden
- Södra länken
- Norra länken
- Österleden
- Årstalänken
- Västerbron
- Tranebergsbron
- Slussen
- Brommagrenen
- Förbifart Stockholm
[redigera] Stockholms hamn och vattenvägar
[redigera] Järnväg
Stockholm genomkorsas av flera järnvägar. Stockholms central är landets största järnvägsknutpunkt. Härifrån utgår persontågen på Ostkustbanan, Mälarbanan, Västra stambanan, Södra stambanan, Svealandsbanan och Nynäsbanan.
Godstrafiken till och från Stockholm är omfattande. De stora knutpunkterna är Älvsjö och Tomteboda. Från Tomteboda utgår även godsbanan Värtabanan.
Den södra infarten till Stockholms central, som trafikeras av cirka 550 tåg varje dygn, innebär en flaskhals i det svenska järnvägsnätet. Den har endast två spår. I rusningstrafik samsas både fjärrtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg på dessa spår. Spårbristen gör att risken för störningar är stor och de kan sprida sig över hela det nationella järnvägsnätet. Denna järnvägssträcka har pga dessa omständigheter fått öknamnet "getingmidjan". För att avlasta dagens två spår finns planer på att helt separera pendeltågstrafiken från annan järnvägstrafik genom delar av Stockholms innerstad. För att åstadkomma detta finns det långtgångna planer på att bygga en helt ny järnväg i tunnel, den så kallade Citybanan.
De två mindre järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan trafikeras av lokaltåg. De utgår från Stockholms östra respektive Slussen.
[redigera] Flygtrafik
I Stockholm finns Bromma flygplats i Stockholms kommun och Arlanda flygplats i Sigtuna kommun.
Även Stockholm Skavsta flygplats i Nyköping fungerar som flygplats åt många resenärer till och från Stockholm, trots att den ligger i Södermanlands län. Flera lågprisflygbolag, bland dem Ryanair, trafikerar den flygplatsen.
[redigera] Kollektivtrafik
Stockholms kollektivtrafik består av pendeltåg, tunnelbana, lokaltåg, spårvagn, buss, och skärgårdsbåt. Den landstingsägda trafikhuvudmannen AB Storstockholms Lokaltrafik ansvar för trafiken till lands det likaledes landstingsägda Waxholms Ångfartygs AB ansvarar för sjötrafiken. Båda förtagen anlitar entreprenörer för trafiktjänsterna.
Snabbtrafiken till och från flygplatserna hanteras separat dock, med Flygbussarna som tillhandahåller buss, och Arlanda Express snabbtåg.
[redigera] Media
I Stockholm har många stora medier sina huvudkontor.
[redigera] Tidningar
I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro och Stockholm City.
[redigera] Radio
Se Radiokanaler i Stockholms län.
[redigera] TV
Sveriges största tv-kanal TV4 har sin bas i Stockholm. Sveriges Television har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora tv-kanalerna TV3, Kanal 5, TV8 och Kanal 9 har sin bas i Stockholm.
Den lokala -tv-kanalen Kanal lokal bevakar specifikt vad som händer i huvudstaden. TV4 och Sveriges television har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram över Stockholm.
[redigera] Tekniska försörjningssystem
[redigera] Vattenförsörjning och avloppssystem
[redigera] Elnät
[redigera] Gasförsörjning
[redigera] Fjärrvärme
[redigera] Fjärrkyla
[redigera] Telekommunikationer
[redigera] Fiberoptiskt nät
[redigera] Försvar
[redigera] Geologi
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Natur
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Växtliv
[redigera] Djurliv
[redigera] Vänorter
[redigera] Huddinge kommun
[redigera] Nacka kommun
Nacka kommun har sju vänorter; Keila i Estland, Jelgava i Lettland, Gliwice i Polen, Pyttis i Finland, Santa Rosa del Penon i Nicuragua, Greenwich i USA samt Adalar i Turkiet.
[redigera] Sollentuna kommun
Sollentuna kommun har fyra vänorter; Hvidovre i Danmark, Tusby i Finland, Oppegård i Norge samt Saue i Estland.
[redigera] Solna kommun
Solna kommun har fyra vänorter; Gladsaxe i Danmark, Ski i Norge, Pirkkala i Finland och Valmiera i Lettland. Staden har även samarbetsavtal med Kalamaria i Grekland och med Warzawa-Bemowo i Polen. Ett systerstadsförbund finns med Burbank i USA.
[redigera] Stockholms kommun
Stockholms kommuns nuvarande (2007) policy är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[14]
[redigera] Sundbybergs kommun
Sundbybergs kommun har fyra vänorter; Aluksne i Lettland, Kyrkslätt i Finland, Sankt Veit i Österrike samt Haringey i Storbritannien.
[redigera] Tyresö kommun
Tyresö kommun har fyra vänorter; Borgå i Finland, Cesis i Lettland, Savigny-le-Temple i Frankrike samt Wejherowo i Polen.
[redigera] Täby kommun
Täby kommun har fem vänorter; Rödovre i Danmark, Lörenskog i Norge, Järvenpää i Finland, Viimsi i Estland samt Reinbek i Tyskland.
[redigera] Se Även
[redigera] Källor
- ^ [a b] Statistik från SCB
- ^ [a b] Geografin i statistiken - Regionala indelningar i Sverige. sid 24; 14 oktober 2007.
- ^ Dagsavisen: Stockholm forarger. 16 mars 2006.
- ^ Landskapsklimat. SMHI.
- ^ [a b] Sveriges klimat. SMHI.
- ^ Årets väder 2007 (PDF). SMHI (5 mars 2008). Läst 6 mars 2008.
- ^ World Weather Information Service
- ^ Nordisk statistisk årsbok
- ^ Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.
- ^ Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
- ^ Stockholm Jazz Festival
- ^ Stockholm Pride
- ^ [1]
- ^ Stockholms stad, Internationell strategi
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stockholm
Se även ordet "Stockholm" på svenskspråkiga Wiktionary.
- Stockholmskällan har bland annat fotografier, ritningar, filmer och gamla dokument som berättar om Stockholms kommun och stockholmare i olika tider.
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku2 | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | Chişinău | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia3 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi2 | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Hela Kaukasien räknas ibland till Asien. (3) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.
