Web Analytics
Wikipedia:Bybrunnen - Wikipedia, den fria encyklopedin

Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia

Frågor och svar
Vanliga frågor

Svar på de vanligaste redan ställda frågorna (FAQ)
Faktafrågor

Allmänna faktafrågor.
T.ex. "Vilken var den första påven?"

Bildfrågor

Frågor som rör bilder på Wikipedia.
T.ex. "Vilka bilder får jag använda?"

Wikipediafrågor

Frågor som rör själva Wikipedia. T.ex. "Hur gör jag en tabell?"

Bybrunnen

Central plats att diskutera och hålla sig uppdaterad om det mesta rörande Wikipedia.
Kontakt
Pressfrågor

Adresser, telefonnummer & pressinformation.
Här kan du anmäla fel i Wikipedias artiklar.


Genväg:
WP:BB

Välkommen till Bybrunnen. På den här sidan sprider vi nyheter om och kring Wikipedia, och diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla exempelvis hur Wikipedia fungerar eller borde fungera, riktlinjer och policy. Tekniska frågor hänvisas till Wikipediafrågor.

Betrakta Bybrunnen som en allmän plats, och bete dig därefter. Tänk på vad du säger om och till andra; stänk inte vatten omkring dig. Starta nya trådar genom att klicka på fliken med ett plus ovan och skriv under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade.

Bybrunnen har numera delats upp:

Diskussioner om en enskild artikel förs på den artikelns diskussionssida. Bybrunnen kan användas till att annonsera sådana diskussioner.

Welcome to our Village Pump, Bybrunnen. You can write in English here if you want to.

[redigera] Arkivering av Bybrunnen

  • Tidigare har flera system för arkivering förekommit. Diskussioner som blivit gamla och inaktiva har antingen flyttats till relevanta diskussionssidor eller bara tagits bort. I bägge fall så har rubriken arkiverats enligt ovan; på så sätt går det för den som så önskar att leta rätt på en gammal diskussion.
  • På grund av att historiken blev ohanterligt lång har denna avskiljts och förvaras på en separat undersida (till och med 20 januari 2008 klockan 23.01)

[redigera] Har jag kommit till rätt plats?

Om du vill Gå hit
Ställa tekniska frågor rörande Wikipedia Wikipedia:Wikipediafrågor
Ta kontakt med en särskild användare Användarens diskussionssida
Begära åtgärder rörande användare/artiklar Wikipedia:Begäran om åtgärder
Diskutera artikelkategorier Wikipedia:Problematiska kategorier
Veta vilka omröstningar som är aktuella Wikipedia:Aktuella omröstningar
Rapportera fel i någon artikel Wikipedia:Anmäl ett fel
Anmäla tekniska buggar Helst direkt i Mediazilla.
I andra hand i Wikipedia:Felrapporter.

Kommunikationskanaler utanför svenskspråkiga Wikipedia:

Innehåll



[redigera] Permissions to run a bot

The place to ask for permission to run a bot at svwiki is at Wikipedia:Begäran om botstatus.

[redigera] Pågående diskussioner

[redigera] Snyltning på Nationalencyklopedin

Jag skriver under en egen rubrik då, med anledning av diskussionen om hantering av substubbar. Det är inte bra att basera artiklar på Nationalencyklopedin. Då ger vi bort gratis och upphovsrättsfri sådant som inte är vår egendom. Vi får inte göra NE:s innehåll gratis tillgänglig genom att kasta om ordföljden i deras meningar. Då gör man ännu mindre än att göra en översättning, och översättningar av andras arbete har man inte heller rätt att ge bort. /Pieter Kuiper 17 maj 2008 kl. 00.33 (CEST)

Upphovsrätten skyddar formen, inte faktainnehållet. Kunskap kan inte upphovsrättskyddas. /rrohdin 17 maj 2008 kl. 00.41 (CEST)
Frågan är vad som gäller om man helt utgår från NE:s artikel när man skriver en artikel på Wikipedia. Kanske är detta upphovsrättsbrott? Den andra frågan är vad som händer om man delvis utgår från NE:s artikel när man skriver en artikel på Wikipedia. Ulner 17 maj 2008 kl. 00.45 (CEST)
Skulle man få översätta faktainnehållet i NE till dalmål och få trycka det som om man ägde upphovsrätten? Och oavsett det juridiska läget, moraliskt är det snyltning. /Pieter Kuiper 17 maj 2008 kl. 01.14 (CEST)
Om man först läser en hel artikel i NE, och sedan utifrån sitt eget minne av artikeln skriver en kortare artikel i ämnet, så begår man ett oförlåtligt brott emm. (Och alla ännu tydligare former av plagiat är naturligtvis ännu värre.) När jag skriver tar jag allt från mitt minne, som kommer från olika källor under åratals tid, eller sådant jag rentav härlett själv och först senare "fått bekräftat" i andra källor (det senare gäller matematiska ämnen). Inom mer Englafalls-liknande områden kan man tänka sig att man tar lite fakta från olika källor och sätter samman dem till en artikel med källhänvisning - även detta förfarande finner jag helt OK. --Andreas Rejbrand 17 maj 2008 kl. 01.30 (CEST)
Att det skulle vara ett "oförlåtligt brott" att basera en text på en källa ser jag som fullständigt absurt. Då skulle vi få radera majoriteten av våra artiklar. /Grillo 17 maj 2008 kl. 01.58 (CEST)
Jag håller med Grillo. Wikipedias krav på verifierbarhet innebär (även om kravet inte alltid efterlevs) att informationen ska kunna källbeläggas. Självklart kan man inte citera rakt av om det inte är kortare citat och det tydligt anges att det är citat). Att sammanfatta och omformulera utan att förändra informationens innebörd är däremot vad skapande av källbelagda texter faktiskt går ut på. Jorva 17 maj 2008 kl. 14.11 (CEST)
Ett "oförlåtligt brott" var det dummaste jag hört, precis som rrohdin nämnde längre upp så är det formen som är upphovsrätsskyddad och inte kunskapen eller innehållet. Att översäta en hel text till dalmål är givetvis inte okej eftersom formen fortfarande är kvar i en översättning. Att däremot skriva om ämnet utifrån nyckelpoänger man tagit rätt ifrån en annan text är knappast brott mot någonting. Att det skulle vara "stöld" ens moraliskt ser jag som inget annat än rent trams. »поτωışτ(disk.|bidr.) 17 maj 2008 kl. 14.16 (CEST)
"Oförlåtligt brott" är lite starkt, men man hade inte fått använda Ugglan på det sättet vi gör om verket hade varit upphovsrättsskyddat. Att modernisera uggla-språket hade inte gjort det tillåtet. Det är en stor skillnad mellan att skriva av en wikipediaartikel från en artikel i NE och att använda andra källor. Uppslagsverk beror på källor, men vi ska inte snylta av andra allmänna uppslagsverk. Vill man ha en artikel om pliang kan man använda en monografi om 1700-tals möbler som källa - men inte NE. /Pieter Kuiper 17 maj 2008 kl. 15.16 (CEST)
Jag skulle uppskatta om du kunde förklara för mig varför man inte kan använda NE som källa. »поτωışτ(disk.|bidr.) 17 maj 2008 kl. 18.06 (CEST)
Självklart hade vi inte fått använda Ugglan på det sätt vi gör om det fortfarande varit upphovsrättsskyddat. Däremot hade man självklart fått använda verket som källa, precis som vi använder NE eller vad som helst som källa till uppgifter. Att hänvisa till en källa är naturligtvis inte att bryta mot upphovsrätten. Tvärtom är det precis så vi arbetar. /Grillo 17 maj 2008 kl. 18.10 (CEST)
Man gör inte ett uppslagsverk genom att skriva av artiklar från ett annat upphovsrättskyddat allmänt uppslagsverk i samma språk. Nationalencyklopedin betalar experter för att skriva artiklar utifrån sin kunskap med användning av specialiserade källor. Att bara skriva av det för att förbättra våra substubbar (med källangivelse eller utan) är en genväg som inte är öppen för oss. Jag trodde att det skulle vara självklart att man inte bär sig åt på det sättet. Om det skulle stämma att snyltandet är "helt i enlighet med Wikipedias principer", då tror jag att svwp också kan ha ett juridiskt problem. /Pieter Kuiper 17 maj 2008 kl. 18.51 (CEST)
Att som Jorva skriva en artikel där fakta hämtats från ett erkänt uppslagsverk och göra en källhänvisning dit är vällovligt och helt i enlighet med Wikipedias principer. Bristande källhänvisning är ett av svenskspråkiga Wikipedias allra största problem. Vi behöver fler skribenter som använder Nationalencyklopedin som källa. /Dewil 17 maj 2008 kl. 16.33 (CEST)
Om man från början inte kan något om ett ämne, och sedan läser en artikel i NE, och uitifrån /minnet av/ denna skapar en WP-artikel så har man emm plagierat NE. Vem som helst kan skriva om en artikel, genom att välja en delmängd av all information samt ändra struktur och ordval - allt arbete med att sammanställa fakta i NE:s artikel slipper ju den som kopierar fakta från NE till WP på det här sättet. WP blir därmed en stor sammanfattning av NE. Detta är helt förkastligt (om ens laglig?) emm.
Dessutom anser jag att man bör vara väl insatt i det ämne man skriver om, och det är man inte om man bara hämtar fakta från en NE-artikel. Emm bör man göra som jag skrev ovan: När jag skriver tar jag allt från mitt minne, som kommer från olika källor under åratals tid. Inom mer rent faktafixerade ("Englafalls-liknande") områden kan man tänka sig att man tar lite fakta från olika källor och sätter samman dem till en artikel med källhänvisningar - även detta förfarande finner jag helt OK. Då ligger arbetet i sammanställningen, och eftersom det handlar om fakta måste man ju ta dem någonstans. --Andreas Rejbrand 17 maj 2008 kl. 18.38 (CEST)
En liten invändning där är väl att när jag gör som Andreas skriver ovan, skriver ur minnet, vilket jag dock gör ibland, känner jag snarare att jag egentligen har för dåligt med källor. Minnet är ingen jättebra källa, framförallt är det svårt för andra att granska, och därför tycker jag att man i Den Bästa av Redigeringar bör kunna styrka alla fakta med hänvisningar till andra källor.. t ex ett uppslagsverk. :) --ɐbuı1ɟ 24 maj 2008 kl. 03.44 (CEST)
Nja, om man verkligen kan något (t.ex. om man är expert på ett ämne och redo att skriva en lärobok i det) så duger minnet gott och väl; rena siffror o dyl kan man slå upp i någon standardtabell för att bekräfta minnet av dem. Visst får man använda källor, om man hänvisar till dem, men om man bara använder en källa, såsom NE, och skriver en artikel bara utifrån denna källa, så har man plagierat denna. --Andreas Rejbrand 24 maj 2008 kl. 13.31 (CEST)
Jo, det har jag väl egentligen ingen invändning emot, och jag tror nog att goda kunskaper ur minnet ofta duger gott, men från ett annat perspektiv, användbarhet och tillförlitlighet, kan man ändå säga att det är viktigt att ha källor, så att läsarna kan ta ställning till det sagda. Det beror lite på ämnet också förstås, goda kunskaper i naturvetenskapliga ämnen är kanske inte lika ofta kontroversiella som kunskaper inom sociologi eller historia, ibland. Men nu går jag ifrån huvudämnet, jag ber om ursäkt. :) --ɐbuı1ɟ 25 maj 2008 kl. 05.12 (CEST)

Plagiat och upphovsrättsbrott är två termer som härrör från olika diskurser. Deras betydelser kan sammanfalla, men måste inte göra det. Plagiat är att snylta, och är intellektuellt ohederligt. Plagiat kan innebära att ta ett forskningsrön och framställa det som sitt eget, eller ett intellektuellt arbete och få det att synas som ens egen kunskap. Upphovsrättsbrott innebär att stjäla form från annat verk utan att ange källa eller göra anföringar, och är ett juridiskt brott som är straffbart. Som regel är det lättare att undvika plagiat ju mer kunskap man har. Saknar man kunskaper och använder en källa är det svårt att släppa form(-uleringar) från originalet, men den som har kunskaper kan lättare avgöra vilka alternatvia uttryck man kan ge ett faktainnehåll. Beroende på hur man använder en källa kan det alltså vara plagiat eller inte, och till och med upphovsrättsbrott. osignerat inlägg av 83.250.188.38 (diskussion • bidrag)

En äldre diskussion på samma tema finns på Wikipediadiskussion:Plagiat, där det också diskuteras om Wikipedia:Plagiat borde byta namn till Wikipedia:Upphovsrättsbrott eller liknande. Inlägget närmast ovan pekar på en viktig sak: att om man inte känner till ämnet är det svårare att förhålla sig självständigt till källtexten. Jag är total amatör på det juridiska området, och tänker inte försöka uttala mig om var exakt gränsen för upphovsrättsintrång går, men jag är inte övertygad om att det inte går att komma längre från
"Pliangen är till sin karaktär en ceremonimöbel, främst använd vid hoven." (NE)
än
"Pliang är en ceremonimöbel som främst använts vid hoven." (WP)
Om man inte känner till mer om ämnet än det man just har läst sig till är det nog bäst att läsa flera olika källor, så att man försäkrar sig om att närapå-citat verkligen är det enda sättet ämnet kan beskrivas på. //Essin 17 maj 2008 kl. 19.53 (CEST)
Att skriva en Wikipedia-artikel som ett referat av en NE-artikel är en utmärkt början, som jag inte ser något fel i - även om det är önskvärt att artikeln senare styrks med fler källor. Mitt första spontana intryck var att frasen "oförlåtligt brott" var ett skämt, nästa intryck var att det är en åsikt som planterats av Nationalencyklopedins redaktion, för att uppmuntra oss att hålla tassarna borta. Men om det är allvarligt menat - skulle ni kunna visa vilka wikipedia-artiklar det handlar om? /Yvwv [y'vov] 18 maj 2008 kl. 04.38 (CEST)
Under Wikipedia:Källhänvisningar nämns framför allt användande av uppslagsverk som källa [1] //FredrikLähnn (Feffe) 18 maj 2008 kl. 07.20 (CEST)
Uppmaningen att använda uppslagsverk som källa plockades bort en timme efter att jag gjorde inlägget ovan [2] //FredrikLähnn (Feffe) 18 maj 2008 kl. 09.32 (CEST)
(redigeringskonflikt) Jag tog bort det. Visst finns det allmänna uppslagsverk som man kan använda, till exempel sådana som är public domain. Encyklopedier på främmande språk kan också vara ok. Man kan även använda specialiserade verk som Svenskt Biografiskt Lexikon - så arbetar NE förstås också. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 09.40 (CEST)
Givetvis ska vi inte plagiera NE, däremot är det naturligtvis ok att använda NE som källa, precis som det är ok att använda alla andra upphovsrättskyddade verk som källor. Alla bör dock vara mycket noga med att inte gå över gränsen och begå upphovsrättsbrott eftersom det hotar WPs status som fritt uppslagsverk. MiCkE 18 maj 2008 kl. 10.06 (CEST)

Utan att ha läst igenom diskussionen helt noggrannt måste jag bara ge min syn på saken. Det är helt vansinnigt att tala om den kunskap som finns lagrad hos NE som upphovsrättsskyddad (det är den inte), att det skulle vara moraliskt felaktigt att använda sig av den informationen (det kan man ju ha olika åsikter om, men jag håller verkligen inte med). Vi ska använda oss av NE så mycket vi kan, så länge som de har information som saknas i vårt uppslagsverk. Det enda förbudet i sammanhanget är rena plagiat, men där råder det förhoppningsvis konsensus om att det inte är OK. Popperipopp 18 maj 2008 kl. 11.47 (CEST)

Utan å ha lese alt: Eg synest det er merkeleg at Pieter ikkje får meir stød. Han tar opp ein viktig problemstilling. Ein ting er å vise til eit leksikon som ei av fleire kjelder - ein annan ting å skrive av. Men om artikkelen vert utvida litt, med informasjon om bruken av Pliang i Sverige eller andre stader, då er det ikkje lenger plagiat, men bruk av informasjonen i ny samanheng. Mvh Knut på nynorskwiki.

Diskussionen förs även på Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Allmänna uppslagsverk. Jorva 19 maj 2008 kl. 09.45 (CEST)

Min uppfattning fick där stöd av Ulner. Men det finns mest opposition mot den mening som jag ville införa i riktlinjen för vilka källor man kan använda som bas för artiklar. Det förvånar mig lite att det inte är fler som yttrar sig. Men som Essin skrev, detta har diskuterats förr på Wikipediadiskussion:Plagiat, i samband med artikeln ljusbågsugn. Där var slutsatsen att vi inte kan skriva av Nationalencyklopedin. /Pieter Kuiper 20 maj 2008 kl. 09.59 (CEST)
Angående några små hemtentor och det projektarbete jag gjort detta läsår: Vi fick inte använda BARA uppslagsverk (Britannica, NE et c.) som källor. Vi fick heller inte använda Wikipedia som källa. Att Wikipedia har flera olika källor är en bra service till läsaren, som då kan hitta enklare källor, som hen kan läsa vidare i.
Anledningen till att vi inte fick använda bara uppslagsverk var antagligen för att vi skulle lära oss att leta och sammanställa fakta från olika (sorters) källor. Det syftet finns väl inte direkt för Wikipedias skribenter. Hur som helst kan jag tycka att det är lite tråkigt med bara en källa till ett uppslagsverk, och hur trovärdig källan än är borde man ha åtminstone 2 stycken. Jag förstår inte varför man ska skilja på NE, Britannica eller andra allmänna uppslagsverk. –dMoberg 20 maj 2008 kl. 10.36 (CEST)
Jag kan inte se att det finns något vare sig juridiskt eller moraliskt förkastligt att hämta rena sakuppgifter från NE (eller något annat nutida uppslagsverk). Ingen kan ha upphovsrätt på trivial hårddatainformation av typen "X-köping är en kommun i Y län med 7.835 invånare. Den är omnämnd första gången 1428. Viktigaste näringar på orten är sillfiske och tillverkning av råttfällor". Visst kan man som wikipediaskribent troligen hitta alla dessa uppgifter i andra källor, men varför gå över ån efter vatten? Kommer man däremot till längre, mer omfattande artiklar som innehåller analys och värderingar (typ "X måste anses som 1600-talets mest inflytelserike asiatiske härskare, och hans omorganisation av sultanatets administration har verkningar på Y-istans samhällsstruktur än i dag") blir det naturligtvis en helt annan femma. /FredrikT 20 maj 2008 kl. 11.07 (CEST)
Saker och ting måste förtydligas. Pieter Kuiper vänder sig i det här fallet inte mot själva det faktum att man endast använder sig av en källa, och inte heller mot plagiat. Vi kan alla vara överens om att det är bättre med flera källor, och att plagiat inte får förekomma. Vad Pieter Kuiper syftar på är att det är moraliskt felaktigt att använda sig av NE; det är så kallad "snyltning". Jag har ännu inte förstått varför det inte är snyltning i lika hög grad att använda sig av vilken biblioteksbok som helst, och jag förstår framför allt inte varför Kuiper vill göra lag av sina moraliska åsikter. Popperipopp 20 maj 2008 kl. 11.12 (CEST)
Det är samma moraliska betänkligheter mot snyltning som ligger bakom lagen om katalogskydd (som Ulner hänvisade till). Att skriva en encyklopedi genom att använda de encyklopediskt formulerade lemmata från andra uppslagsverk där de med sin auktoritet och kunskap står som garant för faktagranskning och källvärdering är en genväg. I fall av Ugglan kunde svwp ta den genvägen, behövde "bara" modernisera språket. Men så kan vi inte göra med uppslagsverk på den svenska marknaden. Att Popperipopp har en annan uppfattning kanske beror på att han har en annan syn på privat egendom. Man ska inte förbättra en artikel fulani som han gjorde genom att sammanfatta NE. Jag är glad att ett sådant tillvägagångssätt inte är vanligt på svwp, för i så fall skulle jag inte vilja vara med. Sådant har också avvisats i diskussionen på Wikipediadiskussion:Plagiat, i samband med artikeln ljusbågsugn. /Pieter Kuiper 20 maj 2008 kl. 11.52 (CEST)
Precis, men skillnaden mellan de två fallen är att lagen om katalogskydd är just en lag, vilket inte är fallet med den sortens källanvändning som vi nu diskuterar. Det är ju minst sagt märkligt att alla ska behöva förändra sitt artikelskrivande p.g.a. en persons moraliska betänkligheter kring arbetssättet. Så länge som jag inte är övertygad om det moraliskt felaktiga i detta tänker åtminstone jag personligen inte ta hänsyn till att någon enstaka användare får skuldkänslor. Jag håller mig inom lagen och mer än så krävs inte; jag kommer å det bestämdaste bestrida att sådana inskränkningar som Kuiper förespråkar skrivs in i något regeldokument. Popperipopp 20 maj 2008 kl. 12.03 (CEST)
NE-redaktionen har länge varit medveten om att att många WP-artiklar har NE som huvudkälla. Om NE-redaktionen hade välgrundade klagomål på Wikipedias verksamhet, så skulle de, eller deras juridiska ombud, ha hört av sig för länge sedan. Så juridiskt sett går vi säkra. Moraliskt sett - tja, det finns olika typer av moral, men NE och dess ägare Cydonia verkar än så länge leva gott på att ge ut encyklopedin, trots Wikipedias framfart. För övrigt gavs NE ut 1989-96, och därför har katalogskyddet löpt ut för de flesta band, och kommer vara helt förverkat så snart som 2011. /Yvwv [y'vov] 20 maj 2008 kl. 16.39 (CEST)

Det är inte förbjudet att hämta information från NE när man skriver i Wikipedia. Det är förbjudet att plagiera NE när man skriver i Wikipededia. Om arbetsmetoden är att utgå endast från NE och huvudsakligen göra omformuleringar, då blir resultatet ett plagiat. Om man tar en liten bråkdel av artikeln in NE, då är det inte plagiat. Vi bör försäkra oss om att ha goda marginaler till gränsen för otillåtet plagiat. Det gör man lättast genom att använda flera källor. Det finns massvis av källor att välja bland. --Ettrig 20 maj 2008 kl. 17.55 (CEST)

Jag håller med Ettrig: vi bör hålla god marginal, och det är inte så svårt. Yvwv har förvisso rätt i att NE inte har "hört av sig", men det förhindrar inte att de kan komma att höra av sig i övermorgon och vad ska vi säga då? Vi kan knappast spela oskuldsfullt okunniga. Den dagen Wikipedia skulle drabbas av en katastrof kan anonyma signaturer som Yvwv och Jorva försvinna ut i tomma intet, medan (mer eller mindre öppet) namngivna skribenter får stå med skammen och försöka förklara sig. I en sådan här diskussion spelar alltså anonymiteten en viss roll för trovärdigheten i argumenten. --LA2 21 maj 2008 kl. 16.21 (CEST)
Det kanske bara är ett olyckligt val av exempel, men jag upplever mig verkligen hackad på i just den här debatten. Dessutom är det tänkta exemplet befängt. Om det skulle uppstå något juridiskt spörsmål (någon annan typ av "katastrof" har jag svårt att föreställa mig; möjligen om tredje statsmakten vill skandalisera) på grund av en rad som jag skrev i pliang så finns det IP-loggar sparade. Jag tänker inte och har heller ingen skyldighet att stå för det LA2 eller någon annan användare här skriver och jag förutsätter att även det motsatta gäller; om jag skulle bete mig som en idiot ska ingen annan behöva ta skit eller skämmas för det. Däremot förväntar jag mig att mina argument bedöms och värderas efter samma mall som andra registrerade användares argument. Jorva 24 maj 2008 kl. 16.42 (CEST)

Till följd av ovanstående diskussion har jag tagit bort några meningar jag grundat på Nationalencyklopedin ur några stubbar. Leo Johannes 22 maj 2008 kl. 19.27 (CEST)

Jag är inte helt förtjust i att bli kallad anonym eller bli sedd som en del av problemet. Jag har fvarit på flera wikifikan, och min identitet är känd för många användare. Jag har heller aldrig använt NE som källa för något jag skrivit. Att jag och Jorva skulle försvinna från projektet vid motvind är helt hypotetiskt. /Yvwv [y'vov] 24 maj 2008 kl. 18.39 (CEST)
Det är olyckligt att debatten har kommit att fokusera på enskilda Wikipedia-skribenter - jag tycker det viktiga att diskutera är de övergripande frågorna. Vilka råd ska vi ge nya (och kanske okunniga) Wikipedia-skribenter om hur de bör gå till väga för att inte kränka Nationalencyklopedins upphovsrätt? Ettrig skrivar att om man tar en liten bråkdel av artikeln från NE, så är det inte plagiat. Jag är osäker om det t ex skulle vara acceptabelt att ta två meningar ur en längre NE-artikel, även om detta kan sägas vara en bråkdel av artikeln. Ettrigs råd att använda ett flertal källor för att ha god marginal till gränsen för otillåtet plagiat tycker jag dock är ett mycket bra råd.Ulner 25 maj 2008 kl. 09.08 (CEST)
Lite kuriosa, så här ser litteraturhänvisningen för NE:s artikel om Paleolitikum ut:
Litteraturanvisning
  • G. Burenhult (utg.), Bra Böckers encyklopedi om människans historia 1-2 (sv. övers. 1993);
  • C. Gamble, The Palaeolithic Settlement of Europe (1986);
  • J. Wymer, The Palaeolithic Age (1982).
Notera alltså vad man anger som första referens, det tycks mig som om vi är lika goda allihopa . MiCkE 27 maj 2008 kl. 14.24 (CEST)
Den avgörande skillnaden är att Bra Böcker äger Nationalencyklopedin. Förlaget hade säkert betalat för rättigheter till "dawn of humanity". /Pieter Kuiper 27 maj 2008 kl. 16.08 (CEST)
Men hur många artiklar är egentligen NE-plagiat? Det här känns för närvarande som ett icke-problem. /Yvwv [y'vov] 2 juni 2008 kl. 00.44 (CEST)
Exemplet Fulani är i princip en ren omskrivning av NE:s uppslagsord. --Strangnet 2 juni 2008 kl. 00.52 (CEST)
(ser nu att den nämnts ovan; är något jag också reagerade på och definitivt inte acceptabel användning av en källa. --Strangnet 2 juni 2008 kl. 03.41 (CEST))
Som ansvarig skribent vad gäller Fulani har jag nu återställt min utökning. Popperipopp 2 juni 2008 kl. 17.52 (CEST)
Det vore intressant att få reda på var gränsen kan anses gå för "snyltning". Vad säger expertisen om min utökning av Paraguays historia baserad på NE? [3] /rrohdin 2 juni 2008 kl. 17.58 (CEST)
Nu är det ju bara en paragraf från en längre text i en längre text. Men ordalydelsen ligger väldigt nära NE. Det är inte din text, och det säger du ju också i din redigeringskommentar. Jag skulle avråda från att göra så. /Pieter Kuiper 2 juni 2008 kl. 18.30 (CEST)
Jag håller inte med. Redigeringskommentaren betyder bara att jag använt NE som källa till det stycket. Texten jag skrivit anser jag är tillräckligt självständig för att kunna hävda upphovsrätt. Skriver man ett enda stycke om 200 år i Paraguays historia måste vissa begrepp och händelser vara med, som jesuiterna, guaraní, bandeirantes och upproret. Men jag tänker höra vad NE:s redaktion har för synpunkter. /rrohdin 13 juni 2008 kl. 23.20 (CEST)

[redigera] Filmklipp

Ett filmklipp kan tillföra mycket till en artikel. Självklart ska det inte vara filmklipp för filmklippets skull utan att det är av god kvalitet och tillför något till artikeln. När man tittar igenom Commons:Category:Videos by country så upptäcker man att Commons:Category:Videos from Sweden saknas. Jag ville bara påminna om detta såhär inför sommaren, då det kanske finns många tillfällen att filma. Kanske skulle artikeln om skolavslutning bli bättre med en liten filmsnutt med barn som sjunger "den blomstertid"? Eller artikeln hambo med dansande? Eller artikeln kräftskiva med lite folk i hattar som sjunger snapsvisor. Kanske kan en vy över en plats göra sig bättre som filmklipp än bara som en bild? Kanske har du någon intressant liten fågel som sjunger utanför ditt fönster? Eller banala saker som att någon som hoppar hage, blåser bubbelgum, såpbubblor eller kastar macka (har vi ingen artikel om det?) Filma mera! / Elinnea 23 maj 2008 kl. 16.10 (CEST)

Jag köpte häromdagen en filmkamera. Skulle filmer där filmar filmar vyer tillföra något till artiklarna? Skulle filmklipp med samma objekt som ett fotografi vara bra (fast där objektet rör sig såklart, exempelvis en tunneblbana som kommer in på en perrong, en fågel som flyger, en plats där det blåser i träden)? Leo Johannes 6 juni 2008 kl. 12.27 (CEST)
Jag tror att det bästa vore att använda filmkameran till att filma fenomen, i vars natur det ligger att röra på sig. T.ex bilar, flygplan, fåglar, danser, idrott o.s.v. Men visst kan det vara fint med vyer ibland, även om de kanske är lättare att fånga på stillbilder. //moralist 6 juni 2008 kl. 23.11 (CEST)
Tack för svaret. Off-topic, men mycket synd att jag inte hade någon film till kameran när jag såg när Götheborg åkte ut från Stockholm. Leo Johannes 7 juni 2008 kl. 21.25 (CEST)
Det hade däremot Melo man! --Meloman 7 juni 2008 kl. 21.45 (CEST)
Den intresserade hittar klippet på Image:Götheborg departs from Stockholm.ogg på Commons. Leo Johannes 11 juni 2008 kl. 20.11 (CEST)
Läste här och tänkte, AHA!. Så bra tt man kan lägga till filmer på sidorna. Men när man kollar nogare så märkte jag att filmerna måste ha ändelsen .ogg. Hur ska man kunna göra en WMV-fil till en ogg-fil? //Gurrewe 18 juni 2008 kl. 17.23 (CEST)

[redigera] Böhmare

Det finns inte någon enhetlighet alls på Wikipedia vad gäller nationalitetsbeteckningen på böhmare från 1700- och 1800-talet. "Ugglan" är lika förvirrad och använder både "tjechisk", "bömisk", österrikisk och tysk. Om man skriver böhmisk, som en del användare anser, vad skall man då kategorisera dem som? Tjecker? Är det i så fall även lämpligt att kategorisera även böhmentyskar som tjecker? /Annika 24 maj 2008 kl. 08.28 (CEST)

Intressant diskussion - i det närmaste omöjlig att hantera. Det medför en mängd konsekvenser. Vad kallar vi personer i nuvarande Italien före 1861? Sardinier, venezier, sicilianare, romare, toscaner, etc. Tyskar i historisk tid? Franker, böhmare, bayrare, elsasser, etc. -- Rex Sueciæ 24 maj 2008 kl. 09.43 (CEST)
Visst, men lösningen kan vara att använda flera nationaliteter, t.ex. böhmare och tjeck eller tysk eller österrikare --Rosp 24 maj 2008 kl. 09.54 (CEST)
Det är tydligen inte helt okontroversiellt vad man kallar dessa personer. Oinloggade IP-adresser i Tyskland har den senaste tiden på både tyska, engelska, franska och svenska wikipedia velat ändra den tjeckiska namnformen Josef Zítek till Josef von Zitek (utan accent på bokstaven i) och få bort ordet "tjeckisk" (på enwiki har "Czech" bytts ut mot "German"). Några förslag för hur detta skall hanteras? /Annika 3 juni 2008 kl. 13.55 (CEST)
"Böhmisk" låter som en fungerande lösning på nationaliteten. "Tysk" verkar helt fel idet här fallet; han var från Böhmen i Österrike(-Ungern) och det romerska riket av tysk nation var upplöst vid hans födsel. Man kan även jämföra med resultatet av Wikipedia:Problematiska kategorier/Estländare2, där det fanns konsensus att kategorierna för Estländare skall i möjligaste mån baseras på medborgarskap. För "imperier" får man nog utgå från medborgarskap på låg nivå, speciellt om gränserna senare väsentligen ändrats (böhmare, personer från Baltikum). Andra personer kan nog få mer moderna adjektiv (bajrare skulle möjligen kunna kategoriseras som tyskar).
andejons 3 juni 2008 kl. 15.53 (CEST)
Rent allmänt anser jag att personer från 1800-talet och tidigare, när medborgarskap ofta var något oklart, bör sorteras efter vilket/vilka modersmål de hade. Leonardo Da Vinci bör således räknas som italienare, även om det inte fanns någon italiensk nationalstat på hans tid. Och tjeckiskspråkiga från Böhmen (som på tjeckiska alltid benämnts Čechy), bör sorteras som tjecker. För icke-tjeckiskspråkiga (t ex Franz Kafka) blir det förstås mer invecklat. /Yvwv [y'vov] 11 juni 2008 kl. 21.10 (CEST)
Det verkar vara en mycket dålig idé att kategorisera George Washington som engelsman.
andejons 11 juni 2008 kl. 21.56 (CEST)
Påpekas bör att böhmentyskarna hade en mycket stark ställning på kulturens och vetenskapens område, så det stora flertalet berörda personer verkar vara icke-slaver. /Annika 11 juni 2008 kl. 22.30 (CEST)

[redigera] "Kända personer födda i Kalifornien"

Fortsätt diskussionen på Diskussion:Kalifornien, tack osignerat inlägg av Petter Strandmark (diskussion • bidrag) 2008-05-27T11:42:53

[redigera] Svåra artiklar om medicin och läkemedel

I kvalitetsarbetet så har jag svårigheter med många av artiklarna om medicin och läkemedel (och ibland också kemiska substanser). De är ofta korta, vimlar av latinska uttryck och är i allmänhet obegripliga. För andra kategorier arbetar vi med att skapa samlingsartiklar, infoga och redirecta mellan olika namn för att öka förståelsen. Också att utöka och sätta bra iw-länkar. Allt detta fungerar dåligt för dessa grupper och jag klarar trots god allmänkunskap inte alls av att stötta upp dessa artiklar. De mycket få kunniga inom området uppfattar jag är redan fullt upptagna med de större artiklarna inom området - som också är helt OK - men vad göra med alla dess korta obegripliga? Wanpe 29 maj 2008 kl. 07.55 (CEST)

Jag skulle vara benägen att radera det obegripliga. Det finns stora kvalitetsproblem i området, och massor med påståenden om vad man bör göra som inte styrks med källor. Det är lite allvarligare där än i andra områden. Förra vecka har jag lagt in en massa länkar till sjukvårdsrådgivningen, det är i alla fall en auktoritativ källa på svenska på rimlig nivå. /Pieter Kuiper 1 juni 2008 kl. 22.36 (CEST)
Förslag: lista dem på Wikipedia:Projekt medicin, och hoppas att någon tittar på saken. Men den vägen kanske redan är testad? // habj 10 juni 2008 kl. 21.09 (CEST)

[redigera] Mallfixare sökes

Wikipedia:Projekt wikifiering och Wikipedia:Projekt infogningar behöver en mallfixare som kan se till att mallarna blir daterade (månadsvis), ungefär som med relkollsmallen. / Elinnea 9 juni 2008 kl. 09.45 (CEST)

Användarna i Kategori:Användare malltillverkare kan kanske hjälpa till? //Knuckles...wha? 9 juni 2008 kl. 10.06 (CEST)
Kan fixa det om jag får förslag på mallnamn att lägga mallarna under. {{wiki}} finns redan men om ingen använder den så kan den göras om till en daterad version av ickewiki. De andra som behöver alternativa namn/förkortnignar är {{Infoga}}, {{Infoga från}}, {{Dela upp}}, {{Infoga flera}}, {{Slå ihop}}. Alternativt kan dessa mallar flyttas och de daterade mallarna ges det gammla namnet. Detta kräver en botgenomkörning men är i övrigt inget problem. Men det är upp till deltagarna i projektet vilket som föredras. /Lokal_Profil 9 juni 2008 kl. 17.25 (CEST)
Jag har inga starka åsikter. Vikitigt är att mallarnas som man substar har ett kort och kärnfullt namn. I wikifieringsfallet är det vikitigt att man kan få med en orsak, typ "subst:wiki|Andra kaptilet behöver styckesuppdelas och få wikilänkar". --Kr-val 10 juni 2008 kl. 09.25 (CEST)
Och infogningsmallen är det viktigt att kunna ange vilken artikel den bör infogas till, och möjligtvis specifik diskussion (så att diskussionen inte sprids ut på massor av diskussionssidor). "W" eller "wiki" är bra namn på wikifieringsmallen, infogningsmallen kan heta "inf". Leo Johannes 10 juni 2008 kl. 14.19 (CEST)
Wikifieringsmallen är fixad. La dock märket till att alla tidigare artiklar autmatiskt får det fula "mallan används såhär" meddelandet. Då måste man antingen manuellt gå igenom alla och datera dem baserat på historiken eller gå igenom alla och substa den nya mallen (tack Xenus). För wikifieringsmallen var detta snabbt fixat men för infogningsartiklarna behövs det en bättre lösnig. Själva skapandet av daterade mallar är i sig inget problem. /Lokal_Profil 11 juni 2008 kl. 16.28 (CEST)

[redigera] 110-åringar vs Superhundraåringar

Flyttad till Faktafrågor.

[redigera] Jag hoppas alla även bevakar...

Jag hoppas att alla även bevakar Bybrunnens undersidor:

För tillfället finns där en hel del matnyttigt och roligt. Jag hoppas att ni hittar dit...//Hannibal 9 juni 2008 kl. 22.31 (CEST)

En bra idé tycker jag är att dela upp den "egentliga bybrunnen" i ytterligare två delar som t.ex Wikipedia:Bybrunnen/Förslag eller Wikipedia:Bybrunnen/Tekniskt. хenus 10 juni 2008 kl. 09.16 (CEST)

I så fall föreslår jag att inte skapa undersidor som ska läsas in på en och samma sida, utan faktiskt bryta upp Bybrunnen i flera separata sidor. Det blir mer intuitivt. För nykomlingen blir det alltför lätt att övervaka Bybrunnen och tro att hela sidan är övervakad. Dessutom är sidan så lång, att den gärna kan brytas ner till flera kortare. // habj 10 juni 2008 kl. 21.12 (CEST)

[redigera] Korta namnartiklar

Jag fick nyss en idé... Varför inte samla korta namnartiklar i huvudartikeln om grundformen av namnet. Johan, Hans, John, Johanna med flera samlas i Johannes, Per, Pjotr, Peter, Petra med flera i Petrus (namn). Blir rubrikerna för långa kan de som vanligt brytas ut till egna artiklar. Detta synsätt är väl också en självklarhet vad gäller namn som Muhammed, Mohammed, Mohamed, Muhamed osv. Det enda problemet är väl att viss mån av efterforskning måste göras, men om namnartiklarna redan finns är det nog inte så svårt att reda ut vad namnet kommer ifrån. Är det någon som har lust att ta tag i ett sådant infogningsarbete? Kategori:Personnamn kan vara en god utgångspunkt. Det här är förresten ett typexempel på när det vore bra att kategorisera omdirigeringar. /Grillo 9 juni 2008 kl. 22.56 (CEST)

Jag upplever inte att namnartiklar som Johanna eller Peter är särskilt korta. Hur ska man besluta vilket namn de ska samlas under? Varför just under Johannes, Johan och Johanna kommer ju tillsammans med Johannes från namnet Jochanan, ska det vara artikelnamnet? Ska man kategorisera artikeln Johannes under Kategori:Kvinnonamn för att den även då skulle omfatta t.ex Johanna? Jag tycker att det är en annan sak att man lägger stavningsvarianter (Muhammed, Mohammed, Mohamed, Muhamed eller Teres, Therez Terese, Therese) i en gemensam artikel. Jag tycker att det är mer problem med artiklar som Tibor, Una, Solaf som knappt har något innehåll. Fler riktigt korta namnartiklar. / Elinnea 9 juni 2008 kl. 23.44 (CEST)
Johannes är såvitt jag vet grundformen. Långa artiklar kan självklart vara kvar, det skriver jag ju till och med ovan, jag tittade inte på exempelartiklarna utan det var bara exempel på namn skjutna från höften. Jag skriver ju dessutom att detta vore ett typexempel på när det är vettigt att kategorisera omdirigeringar. Johannes bör så klart inte innehålla kat: kvinnonamn men däremot gärna den hypotetiska omdirigeringen Johanna. /Grillo 10 juni 2008 kl. 00.07 (CEST)
Namnartiklar har ofta en mycket kort inledning och övergår till en lång lista över personer med namnet. Jag ser dem närmast som ett slags förgreningssidor. Ska man ha Johannes, Johanna, Hannes och kanske till och med Hanna på samma förgreningssida blir det ganska grötigt... gränsdragningen mellan vilka namn som "egentligen är samma" är ofta inte särskilt självklart. Hanna ses ofta som en form av Johanna, en Johanna kan ha smeknamnet Hanna men språkmänniskorna brukar hävda att det är två separata namn. Är Greta en form av Margareta, eller inte? Och så är det kulturberoende... i Sverige ses inte Bob som en form av Robert, vilket det ganska självklart är i USA. Ingen av mina argument är jättetunga, men jag tycker sammanfogning i dessa fall skapar fler problem än det löser. // habj 10 juni 2008 kl. 17.30 (CEST)
Jag har arbetat en hel del med namnartiklarna. Jag tycker inte att det är något problem med separata artiklar om besläktade namn, tvärtom. Jag har också infört ett par olika underrubriker som gör det lättare att hålla reda på kortformer och språkliga varianter (se t ex Viktoria (namn). Något som vi verkligen bör akta oss för är att infoga kvinnonamn i mansnamnsartiklar. Eftersom vårt språk ser ut som det gör med korta eller inga maskulina ändelser är det lätt att vi får för oss att kvinnonamn som har en manlig motsvarighet "kommer från" och alltså är underordnade mansnamnet. På andra språk, t ex latin (Gaia/Gaius) är det lättare att direkt se att namnen är två former bildade av samma stam. Jorva 11 juni 2008 kl. 00.42 (CEST)

[redigera] Definition av begreppet substub

Jag har letat, men inte hittat några kriterier för vad som är en substub. I nuläget bedrivs det jakt på korta artiklar som systematiskt och näst intill robotmässigt märks upp som substubbar [4] och som därmed raderingshotas oavsett vilken information de faktiskt innehåller. Märker man som i diffen upp två artiklar per minut anser jag att man inte ger sig tid nog att bedöma innehållet i sig. Jag skulle vilja att vi kom fram till ett uttalat konsensus om vilka kriterier som ska gälla för en substub. Jag anser att artikellängd (framförallt inte en ständigt ökande artikellängd) inte bör vara det enda kriteriet. Jag anser också att raderingshot (negativ förstärkning) är en kontraproduktiv metod för att få arbetet gjort. Kortsiktigt kan man möjligen peka på statistik som visar att det fungerar, men på lång sikt förtar det skaparlusten och kan få användare att tröttna. Vad tycker ni andra? Jorva 10 juni 2008 kl. 11.24 (CEST)

Jag delar mycket av din syn. Jag ser substub som en artikel som inte innehåller någon substans, som älvros kyrka är en kyrka i Älvros, eller skolläkare är en läkare i skolan. Också de som bara innehåller ett faktaelement ser jag som substubbar, som kalle är en fotbollspelare, Lökna är en by. Med två faktaelement ser jag dem som gränsfall, som Vret är en by i Ljungby kommun. Och med tre faktalement ser jag det inte som substub, medan många av de som märktes upp förra veckan innehöll tre faktaelement. Jag har också framfört min syn att substubprojektet blivit kontraproduktivt -Wikipediadiskussion:Projekt substubbar#Overload. Jag ser det önskvärt att omdelbart frysa uppmärkningen av gamla artiklar med substub mallar. Wanpe 10 juni 2008 kl. 11.37 (CEST)
Ja, precis, och försöka utöka alla de tusentals substubbar vi har. хenus 10 juni 2008 kl. 11.41 (CEST)
Substubsmärkning bör i mitt tycke ö h t inte vara en grund för radering. Radering skall endast avgöras av om själva artikelämnet i sig är relevant eller inte - huruvida artikeln är kort eller illa skriven skall inte ha med detta att göra. Substub-märkning är däremot bra som ett incitament att få besökare på sidan att utöka den samt som en kategorisering som hjälper till att snabbt hitta artiklar som är i behov av utbyggnad. /FredrikT 10 juni 2008 kl. 12.00 (CEST)
En definition: Wikipedia:Ordlista#Substub --Kr-val 10 juni 2008 kl. 12.02 (CEST)
Ett par gånger om veckan tas den här diskussionen upp, ömsom på Bybrunnen, ömsom på min användardiskussion, ömsom i Projekt substubbar. Det börjar vara tröttsamt. Hur många gånger har jag förklarat problemet med substubbar nu? Jag har faktiskt tappat räkningen. Kanske borde jag göra som andra skickliga svenska wikipedianer och överge den här svenskspråkiga skräphögen, för att enbart skriva på engelska Wikipedia? Jag ska fundera på saken, men riktigt än ger jag inte upp. Problemet är inte att substubbarna märks upp eller att de kan komma att raderas (och se det inte som ett hot, utan som ett löfte). Problemet är att de finns, och de finns i tusentals. Men det är bara svenskspråkiga Wikipedia som har så många substubbar. På de flesta andra språk snabbraderas sådant som klotter. Försök gärna att skriva en artikel på tyska Wikipedia som är kortare än 200 bytes och saknar källor. --LA2 10 juni 2008 kl. 12.16 (CEST)
Jo, det har framgått vad LA2 tycker, men LA2 har inte tolkningsföreträde framför någon annan användare. Om det är så att den här diskussionen tas upp så ofta så som LA2 skriver beror det förmodligen på att det finns flera användare som har åsikter i frågan och då behöver det diskuteras tills konsensus uppnås och inte viftas bort med docerande, irriterade von oben-kommentarer. Att först hänvisa till sig själv som "skicklig wikipedian" och sedan sammanfatta svenskspråkiga Wikipedia som "skräphögen" tycker jag är nedlåtande och hånfullt mot alla andra användare här. Svenskspråkiga Wikipedia är ett gemensamt projekt och i ett sådant bör man respektera sina samarbetspartners och det gemensamma resultatet på en betydligt högre nivå än vad LA2 ger uttryck för. Svenskspråkiga Wikipedias mål bör vara att tillgängliggöra kunskap på svenska, inte att på olika punkter hävda sig gentemot andra språkversioner. Jag skulle vilja veta hur LA2, som är den är den ivrigaste substubsuppmärkaren, anser att vi bör definiera en substub? Utan konkret definition blir det omöjligt att argumentera mot uttalanden som "det finns för mycket substubbar". Jag anser att det finns för många substub-märkta artiklar, dvs artiklar som inte borde vara substub-märkta utan stub-märkta. Jorva 10 juni 2008 kl. 14.29 (CEST)
(efter redigeringskonflikt) Att hota att lämna projektet för att andra användare inte håller med om det du håller på med för ögonblicket är knappast konstruktivt. För mig är det helt klart att du gör väldigt mycket gott här LA2 och att de samlingsartiklar du gjort ofta håller en väldigt hög klass, och är en klar förbättring. Men som du själv säger är det inte alltid lämpligt att slå samman alla typer av artiklar och många artiklar förtjänar en egen artikelrubrik. Diskussionen om vad som definierar en substubb måste därför få ske innan arbetet fortsätter, annars kommer mycket bara att göras ogjort och återställas. Efter konsensus kan substubbmärkningen fortsätta, men då kommer du inte att behöva göra det själv utan vi kommer att vara många som hjälps åt. Jag håller med om att den stora mängden korta artiklar är ett problem, men frågan är vart gränsen går för att de skall vara oanvändbara och tas bort (dvs. substubbmärkas)! Jopparn 10 juni 2008 kl. 14.58 (CEST)

Ett uppehåll i LA2:s substubmärkning vore bra. Då får man tid att utöka de substubbar som redan har märkts. Angående definitionen så tycker jag att man inte bara ska utgå efter längden. Marco Aro och Kontrahera innehåller t ex bra information och bör inte raderas (den sistnämnda kan möjligen flyttas till wiktionary). Vints 10 juni 2008 kl. 12.24 (CEST)

Vad blir bättre av att stoppa huvudet i sanden? Ska vi ignorera det största probelemt med svenskspråkiga wikipedia; att en övervägande majoritet av våra artiklar inte innehåller någon information? Så länge de flesta av våra artiklar är stubbar och substubbar kommer den utökning som sker också att vara i form av stubbar och substubbar. Det måste upphöra! På en.wp uppmanas man att leta reda på en befintlig artikel att omdirigera uppslagsordet till och skriva in sin information där innan man startar en ny artikel och jag tycker vi bör lägga in motsvarande varning här. Vad är problemet med att skriva in information i någon av våra 285 518 artiklar, i stället för att producera en uppsjö med nya enradersartiklar? Vad är problemet i att slå ihop dessa enradare till längre artiklar där det är möjligt eller radera enradarna då det inte är möjligt? Bara på så vis kan vi hoppas på en vettigare utveckling på sv.wiki där artiklarna faktiskt innehåller information. MiCkE 10 juni 2008 kl. 12.34 (CEST)
Det här argumentet som kom från Wanpe ("overload") och nu även från Vints förstår jag inte. Det finns väl all tid i världen att ägna sig åt kategori:substubbar 2008-17, 18 och 19 (det är veckonumren), alldeles oavsett om jag under tiden fyller på kategori:substubbar 2008-24 eller inte? Eller hur menar ni att ett uppmärkningsstopp skulle förändra läget? För närvarande minskar de gamla substubbarnas antal med 40-50 varje vecka och det finns över 1500 att ta av. Skulle den arbetstakten öka, om uppmärkningen tog en paus? Jag vet inte hur det hänger ihop, men om det är en hypotes som flera tror på, så är den värd att prova. --LA2 10 juni 2008 kl. 12.49 (CEST)
(red.konfl) Som vanligt har jag en annan åsikt i den här frågan än LA2 och Micke. "Problemet är att de finns, och de finns i tusentals." För vem är det ett problem? Och hur allvarligt är problemet? Är det inte ett värre problem om läsare kommer till en raderad artikel, när de söker efter lite information? "...största probelemt med svenskspråkiga wikipedia; att en övervägande majoritet av våra artiklar inte innehåller någon information" Ingen har något emot radering av artiklar som inte innehåller någon information. Frågan är hur vi ska göra med artiklar som innehåller lite information. Särskilt om den informationen verkar sannolik och relevant. Enwikis uppmaning kan vi dock kanske lägga in nånstans, även om vi bara har en åttondel så många artiklar. --  boivie  10 juni 2008 kl. 12.53 (CEST)
Vi har nu erfarenhet av flera mycket framgångsrika kvalitetsförbättringsprojekt (jag tror även projekt Infogning kan bli bra). Dessa projekt har kraftigt höjt seriositeten och har dessutom kompletterats med att vi nu är restriktivare släppa in nya dåliga, inkl kortisar (jag vet då jag har nu i sex veckor gått igenom samtliga nya artiklar som oftast nu tidigt redan åtgärdats av andra). Vi sill alla ha färre korta artiklar men vi behöver en bra strategi som vi är överens om för att nå dit. Och medan vi kommer fram till en sådan så är det mycket önskvärt Substubmräkningen av gamla artiklar fryses. Vi har just nu runt 1500 uppmärkta artiklar som med dagens takt det tar 75 veckor att avverka. Wanpe 10 juni 2008 kl. 12.54 (CEST)
Oj, hur räknade du ut den siffran? хenus 10 juni 2008 kl. 13.05 (CEST)
Jag håller med Micke, det bör bli lättare att radera enradare. Om man inte gör det, ligger substubsmarkeringar kvar i evigheter, skrikande efter uppmärksamhet. Eller det blir en massa konstiga omredigeringar. Det finns många problem med korta artiklar, även när de innehåller tre eller fem bitar information utöver det som man kan läsa i rubriken. Ofta saknar de språklänkar, bilder och referenser. Då är de alltså overifierade. Om det finns iw-länkar, är det ofta till liknande stubbar (av samma upphovsman), och användaren klickar runt utan att få något sammanhang. Så korta artiklar är det få som bidragit till, det är få som har det på sin övervakningslista, så att de har få ögonen på sig. /Pieter Kuiper 10 juni 2008 kl. 13.04 (CEST)
De artiklar som har noll eller bara en faktabit i sig raderar jag ofta som oartiklar, med eller utan substubmall. Artiklar med mer substans i sig råder det absolut ingen konsensus om om, de flesta rekommenderar här utökning. Men det är dessa sker vi behöver diskutera mer innan vi kan startar ett förankrat projekt substubb (eller korta artiklar). Wanpe 10 juni 2008 kl. 13.27 (CEST)

Ett exempel: Artikeln Munchon var en halv rad lång. Jag skulle anta att en artikel om den staden i ett tryckt uppslagsverk skulle kunna vara exakt lika lång. Den minskade trovärdigheten av en okänd författare uppvägs av interwiki-länkar till längre artiklar på andra språk. Dessutom fanns en korrekt kategorisering, och en stub-mall med uppmaning till utökning. Varför kan inte en sådan artikel platsa i ett nätbaserat uppslagsverk, när de får finnas i pappers-uppslagsverk? Vilken nytta gör där en mall som säger att artikeln bör utökas, infogas eller raderas? --  boivie  10 juni 2008 kl. 13.49 (CEST)

Den halva raden om Munchon kan utan problem mmdirigeras till Kangwon#Städer. /Pieter Kuiper 10 juni 2008 kl. 14.04 (CEST)
(redigeringskonflikt) Det är inte utan problem att lägga information någonstans i en lista. Om man går till Munchon nu så ser man en rubrik "städer" och två städer. Man får börja leta i artikeln för att se var den är en stad, osv. Vi har därmed gjort det svårare för läsaren att hitta informationen. —CÆSAR 10 juni 2008 kl. 14.51 (CEST)
Jag tror att det vore bra om fler gjorde det till en vana att kolla igenom våra allra kortaste stubbar och se om det finns några av dem som just du kan göra något åt. Det är ofta ganska lätt att lägga till en extra rad, iw-länkar, kategorisering eller annat som artikeln saknar. Något annat som vore bra är om man kunde åtgärda de kortaste i sitt favoritämne. Vissa pyttestubbar är kanske bra som de är, men om ingen kollar igenom dem så sållar man inte agnarna från vetet. Alla borde kolla igen de allra kortaste artiklarna regelbundet och se om det finns ngt de kan göra./ Elinnea 10 juni 2008 kl. 14.46 (CEST)
Sagt och gjort: jag har i afton tagit mig an substubben Sodavatten som väl annars bara hade riskerat att bli en redirect till Bordsvatten. Hoppas detta kan visa på vilken utvecklingspotential det rimligen finns i mängder av dessa mikroartiklar. /FredrikT 10 juni 2008 kl. 22.59 (CEST)
Jag tänker i mitt stilla sinne att om vi infogade sodavatten, mineralvatten och några till i bordsvatten, så skulle det bli en riktigt bra artikel - och överskådligheten skulle öka, eftersom man lätt kunde se skillnaden mellan de olika vattentyperna.
Den eviga skalan inklusionist, raderingsivrare, hopfogare... // habj 11 juni 2008 kl. 02.01 (CEST)
Om Sodavtten anses värt egna artiklar i de två största pappersuppslagsverk som utgivits i Sverige de senaste hundra åren har jag svårt att förstå varför Wikipedia skulle anse sig behöva klumpa ihop det med andra uppslagsord till en stor och mer svåröverskådlig samlingsartikel. Jag tycker det är bra med artiklar som kan rymma tillräckligt med fakta utan att man behöver scrolla dem på skärmen. /FredrikT 11 juni 2008 kl. 09.04 (CEST)
PS Generellt tycker jag att det börjat grassera något slags sammanslagningssjuka här på svenskspråkiga Wikipedia. Ett exempel är alla de separata artiklar om olika historiskt/arkitektoniskt intressanta byggnader i Lund som plötsligt (och, vad jag vet, utan föregående diskussion) bakades ihop till mastodontartikeln Lista över byggnader och platser i Lund. Sådana sammanslagningar tycker jag är närmast läsarovänliga - detaljfakta drunknar i ett hav av text och bilder. /FredrikT 11 juni 2008 kl. 09.30 (CEST)
Jo, det handlar helt klart om en mergistisk trend det senaste året eller så. Jag har inte riktigt kommit fram till om det är bra eller dåligt, men för det mesta tycker jag nog att sådana sammanslagningar är till det bättre. Man måste minnas att en sammanslagning inte är för all evighet. Jag tycker att just listan över byggnader i Lund är jättebra. Innehållsförteckningen gör att det är lätt att hitta byggnaden man vill läsa om, och finns det mycket information om den är det lätt att klicka sig vidare. Dessutom hamnar man inte i listartikeln om man söker på exempelvis AF-borgen, utan mycket riktigt i artikeln om själva byggnaden. Fördelen med en sådan lista är att även något mindre relevanta byggnader lätt kan platsa. I andra fall kanske sådana hade hamnat på SFFR eftersom artiklarna är så korta och det inte finns mer att säga, trots att byggnaderna kanske har en lång historia om än kanske inte så intressant. Då kan den infosökande åtminstone få veta grunderna i den här artikeln, och vi slipper ha en kort artikel liggandes som drar ner statistiken över medellängd på artikel. För det är den statistiken sammanslagningstrenden mest av allt baseras på. För övrigt måste jag säga att denna trend är bra mkt trevligare än den som drabbat polska och italienska Wikipedia, nämligen automatskapade substubbar om kommuner i land x och land y, som skapats enbart för att gå om bland annat svwp i antal artiklar. /Grillo 11 juni 2008 kl. 11.36 (CEST)
Syftet men sammanslagning av artiklar (och även jakten på substubbar?) är alltså i första hand att få snyggare statistik jämfört med wikipedior på andra språk? Vints 11 juni 2008 kl. 14.12 (CEST)
Det vill jag bestrida å det bestämdaste. Huvudsyftet med att slå ihop två artiklar som handlar om samma ämne eller ligger mycket nära varandra är att kunna presentera fakta i en kontext och inte utspritt över flera artiklar, i de fall då dessa artiklar ändå bara består av någon mening. MiCkE 11 juni 2008 kl. 14.30 (CEST)
Jag får erkänna att jag inte har följt mergismdebatten i alla detaljer, men jag reagerar på artikeln Lista över byggnader och platser i Lund. Vilken kontext tillhandahålls av att man slår ihop en massa löst relaterade artiklar till en enda där man staplar 43 stubbar ovanpå varandra och samtidigt tar bort interwikilänkar och existerande kategorisystem? Kanske handlar stubjakten för mycket om statistik, precis som det värsta substubskapandet för några år sedan (eller på polska wp idag)? Skillnaden skulle vara att man nu fokuserar på att maximera antalet tecken/artikel, istället för enbart antalet artiklar. Väsk 11 juni 2008 kl. 21.46 (CEST)
Ett begrepp som är besläktat med "substub" är "oartikel", som inte har någon som helst definition, utan som kan användas av en admin som fullgod anledning att snabbradera precis vad som helst utan föregående diskussion. Jag säger inte att det är vanligt förekommande, men sådana begrepp är lätta att missbruka i eget intresse. Längd har inget egensyfte, det finns många långa artiklar som är usla. /Yvwv [y'vov] 11 juni 2008 kl. 21.25 (CEST)
Man kan ju skriva vad som helst som motivering, allt kan missbrukas, men om någon gör det kommer det förmodligen fram förr eller senare. --Njaelkies Lea 11 juni 2008 kl. 22.50 (CEST)
Det här inlägget argumenterar i princip emot både inklusionism, deletionism och mergism, men må så vara.
Jag tycker att de allra kortaste artiklarna i många fall bör snabbraderas direkt, särskilt där det är osäkert om faktainnehållet stämmer. Problemet med de riktigt korta artiklarna är inte i första hand att de är korta (utom i extremfallen där artikeln "Filmtitel (film)" bara innehåller "Filmtitel är en film"). Korta artiklar finns i konventionella uppslagsverk också. Problemet är att det är otroligt lätt att skapa en riktigt kort artikel om något man bara tror sig veta något om, och om man har fel är då nästan hela artikeln fel. Två exempel är Félix-Gabriel Marchand (Marchand var en kanadensisk politiker, han dog 1900) och Skandalhuset (huset var möjligtvis ett av Uppsalas högsta när det byggdes, men det är det definitivt inte idag). Det här är av naturliga skäl inte ett problem för professionellt fackgranskade uppslagsverk, och därför tror jag att Wikipedia behöver sätta ribban för hur kort en artikel kan vara lite högre än de.
Inte heller när det finns interwikilänkar så att man kan göra sannolikt att informationen stämmer är pytteartiklar alltid motiverade på egna ben. De andra språkversionerna kan ha nödgats bryta ut ett egentligen ganska snävt område ur en huvudartikel som på något annat språk har svämmat över sina bräddar, men som på svwp ännu är ganska kort. En användare som har överblick över ämnesområdet kan då se till att passa in den korta artikeln i ett större sammanhang, där man diskuterar likheter, skillnader och kopplingar.
Men jag måste ändå instämma med Väsk ovan – vad blir bättre av att man staplar artiklar på säg mer än fyra rader på varandra? Det finns i princip inget i Lista över byggnader och platser i Lund som handlar om gemensamma drag hos byggnader i Lund och inget om hur de relaterar till varandra. Infogning innebär att det blir svårare att länka till en specifik textsnutt och att interwiki och kategorisering går förlorat. För att infogning ändå ska vara motiverat måste huvudartikeln ge ett bra mycket bättre sammanhang, annars är det bara blind jakt på ett statistikvärde som i sig inte säger allt om svwp:s kvalitet. Om man vill bli av med de här halvkorta artiklarna, eller artikelämnen med tveksam relevans som enskilda avsnitt av TV-serier eller enskilda Kalle Ankas pocketar är det ärligare att anmäla dem till SFFR och där argumentera för att det finns för lite material för att skriva en bra artikel. Jag tycker ofta att SFFR-diskussioner leder till behållande av artiklar som jag personligen hade velat se raderade, men ibland måste man acceptera att det inte finns konsensus för den åsikt man själv förespråkar. //Essin 11 juni 2008 kl. 23.17 (CEST)
Som (huvud)ansvarig för ihopslagningen till det som blev Lista över byggnader och platser i Lund vill jag bara motivera min åtgärd. Det fanns, och finns, en mängd väldigt korta artiklar om byggnader och platser i Lund, varav en hel del är att betrakta som ministubbar. Syftet med listor är ju som bekant att ge en översikt över ett visst ämne, vilket enligt min åsikt ges av just den här listan. De artiklar som innehåller mer information än som rimligtvis bör tryckas ihop i en lista har separata artikelnamn som länkas till i listan. Genom att skapa en sådan lista och infoga de kortaste artiklarna uppnår man alltså två mål; dels att skapa en överblick över ett specifikt ämne och dels att minska antalet kortkorta artiklar. Om någon skulle känna för att skriva mer om exempelvis Lunds idrottshall går det lätt att göra om omdirigeringen till en riktig artikel, länka till denna artikel i listan, samtidigt som man behåller texten i listan. Jag personligen tycker att det är ett smidigt tillvägagångssätt som slår flera flugor i en smäll. Att just den här listan av vissa ses som läsovänlig har ju bara att göra med layouten, och inte med ihopslagningen i sig. Jag har sett ett flertal exempel på liknande listor på enwp, och jag har själv känt att jag har fått en bra överblick över det ämnet jag intresserar mig för samtidigt som det finns en möjlighet till vidare läsning. Popperipopp 12 juni 2008 kl. 00.07 (CEST)
Jag är glad att denna debatt äntligen har blivit aningen mer saklig, åtminstone från några av ovanstående. Det kanske ligger något i att långa artiklar brukar vara mer omsorgsfullt skrivna, och närmare sanningen, än korta. Men detta antagande (som de flesta läsare oavsett wikivana förmodligen utgår från) skapar ett överdrivet förtroende för långa artiklar med snygg layout och skarpa bilder, och överdriven skepsis för stubbar. De artiklar som gör störst skada är inte stubbar med faktafel, utan långa illustrerade artiklar med faktafel. De senare är också mycket mer otacksamma att åtgärda. /Yvwv [y'vov] 12 juni 2008 kl. 13.30 (CEST)

Den här diskussionen blev väldigt spretig. För att återgå till frågan i rubriken vill jag bara säga att jag håller med Wanpe när det gäller definitionen av substub i hans första svar i denna diskussion . Jag tycker att räkna "faktaelement" är ett enkelt och smidigt sätt. Vill vi eftersträva en konkret definition skulle man kunna överväga substub = "artikel som förutom rubriken innehåller 0, 1 eller 2 faktaelement". Det är min tolkning av svaren på Wikipedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet. Se även Wikipediadiskussion:Stubbar#Definitionsglidning. En artikel med tre faktaelement skulle alltså inte vara substub, utan en stub, förutsatt att det finns mer att säga om ämnet, och det finns det ju oftast. --Kr-val 16 juni 2008 kl. 15.29 (CEST)

[redigera] Ett försvarstal för ihopslagningar

När Wikipedia var riktigt nytt, kunde man skriva '''Egypten''' är ett land i [[Afrika]], och Afrika blev en rödlänk. Detta kan man fortfarande uppleva om man går in på något av de precis nystartade språken. Arabiska Wikipedia, som är medelstor, har artiklar om Stockholm och Göteborg, men ingen om Malmö. Och inom tillräckligt specialiserade områden kan man uppleva samma sak ännu idag på svenska Wikipedia. Låt oss jämföra två helt nystartade databaser, som byggts upp enligt olika principer:

Substub-principen (fyra artiklar) Ihopslagningsprincipen (en artikel)
Afrika är en världsdel. Det finns fyra världsdelar: Afrika, Asien, Atlantis och Europa.
Asien är en världsdel.
Atlantis är en världsdel.
Europa är en världsdel.

Båda databaserna innehåller precis samma informationsmängd. Substub-versionen innehåller fyra artiklar varav en är felaktig, men det saknas en överblick över vilka de andra världsdelarna är. Om man bara ser en stubbartikel åt gången, är det rätt så svårt att upptäcka felet att Atlantis finns med, men det är jättesvårt att upptäcka bristen att Amerika saknas. Ihopslagningsversionen har överblicken. Här är det lätt att se att Atlantis felaktigt tagits med, och att Amerika saknas.

Inom många ämnen har svenska Wikipedia följt substub-principen, till exempel rörande byar i Finland eller kastväsendet i Indien. För bara några år sedan (detta var 2004-2006) framstod det som en rimlig väg framåt. Det fanns ingen samlingsartikel alls som räknade upp byarna eller placerade dem i förhållande till varandra. Problemet borde vara lätt åtgärdat: Man inför helt enkelt samlingsartikeln och länkar därifrån till de fyra stubbarna, så får man en bättre databas med fem artiklar. Javisst, men vad tjänar man nu på att klicka på länken Europa? När man ser samlingsartikeln så vet man ju redan att Europa är en världsdel. Att klicka på den länken tillför ingenting alls. Alltså avskaffar man substubben. Informationen "är en världsdel" får ju plats i den ihopslagna samlingsartikeln. Även om man ville nämna att Europas största insjö är Ladoga, så får det plats i samlingsartikeln. Det är först när en riktigt detaljrik kunskapsmängd börjar växa fram, som det blir nödvändigt att bryta ut en egen artikel.

Nu kan ingen vara nöjd med en artikel som bara räknar upp världsdelarna. Den presentationen bör givetvis kompletteras med en karta. Jag har gjort sådana försök i samlingsartiklarna Tjusts skärgård och Vattendrag i Ryssland. Gällande de finska byarna har jag tyvärr bara lagt in listor av bynamn i kommunartiklarna. Det är inte tillfredsställande, så där återstår en del arbete. Dock är bylistorna i kommunartiklarna minst lika bra som de substubbar som fanns tidigare. Kastväsendet i Indien har jag inte gett mig på, bara märkt upp som Indienstubbar. Popperipopp har gjort en liknande ansats i Lista över byggnader och platser i Lund, men jag tror den behöver ges en bättre form för att rätt förklara sammanhanget mellan dessa byggnader och hela stadens utseende och framväxt. En stadskarta kanske vore första steget?

Det är lätt att åskådliggöra problemet stubbar-samlingsartikel när man har att göra med geografi. Men samma frågeställning uppstår när artikeln arbetslöshet försöker ge en överblick över de olika typerna som finns (konjunktursarbetslöshet, klassisk arbetslöshet, friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet). Är någon av dem ett Atlantis som ska bort? Finns det något Amerika som borde läggas till? Detta är lätt att överblicka från samlingen, men nästan omöjligt om de enbart hade varsin stubbartikel. Man kan också tänka sig dussintals små artiklar "Marita Ulvskog är kulturminister" som ju "blir ett Atlantis" så fort regeringen ombildas, och tack och lov har vi en samlingsartikel för Sveriges regering som räknar upp vilka de nuvarande minstrarna är. En riktigt bristfällig samlingsartikel är bokföring, där det bara finns listor över termer och inget sammanhang ges. En stubbe som materiell tillgång kan ju ingen bli glad över, och inte heller det sammanhang den placeras in i av de artiklar som länkar till den. Men den är 182 bytes lång, så den har jag ännu inte hunnit märka upp som substub. Jag ägnar mig ännu åt artiklar som är runt 150 bytes. --LA2 12 juni 2008 kl. 05.56 (CEST)

Å andra sidan, om substubbarna är korrekt kategoriserade får man både överblicken, hittar Atlantis och ser vad som saknas. En nackdel med ihopslagningsprincipen är att iw-länkar till andra språkversioner blir omöjliga. Marek Pola 16 juni 2008 kl. 09.14 (CEST)
Om det är språklänkarna som ska rättfärdiga substubbernas existens, måste de göras mera synliga. Långt ner i vänsterspalten syns de nu ofta inte på lite mindre datorskärmar. Då bör man flytta dem till artikeltexten. Det är inte något som jag förespråkar, men det bör man fundera på om man vill har kvar sidor som Imperialism (datorspel). /Pieter Kuiper 16 juni 2008 kl. 09.26 (CEST)
Vi bör inte tänka på iw-länkar som bara något som möjliggör för svenskspråkiga att ta till sig information på andra språk, vi måste också ha något att erbjuda människor som talar ett annat första språk något när vi skapar en artikel och lägger in interwikilänkar. Jag undrar hur många danskar och normänn som dagligen blir mycket besvikna på den 11 största språkversionen av wikipedia när de klickar på iw-länkar till sv.wiki och hamnar på någon alla våra enradare. I många fall kommer de säkert från en mycket bättre artikel på det egna språket. MiCkE 16 juni 2008 kl. 09.51 (CEST)
Mot översikt kan man väga faktum att en som läser Wikipedia kanske inte är intresserad av översikt. Det är möjligt att man bara är intresserad av termen "materiell tillgång". Därför är det inte alltid bäst att bemöta läsare med inställningen "ja, för att berätta om materiell tillgång så måste jag först säga massor om bokföring". Om man infogar begrepp tycker jag det viktigt att man direkt blir länkad till korrekt plats i översiktsartikeln och att det går att läsa bara det avsnittet. --Kr-val 16 juni 2008 kl. 10.25 (CEST)
Håller helt med Kr-val. Information får naturligtvis inte gömmas undan bara för att den samsas med annan info i en större artikel, men det tror jag inte det är någon som förespråkar. Tydlighet är en dygd, liksom att göra information lättillgänglig och sökbar. MiCkE 16 juni 2008 kl. 11.16 (CEST)
Ovan talas det om att det inte tillför något att klicka på en länk till en substub om informationen redan finns i den artikel man befinner sig i. Detta är förstås sant, men det främsta sättet att söka efter information på Wikipedia är via sökfunktionen (eller via Google, vilket ger samma resultat). Infogningarna gör nu att när man söker efter ett visst ämne omdirigeras man i stället till ett annat, vilket enligt min mening går emot WP:POMMF. Att ha mer samlad information i en artikel för att göra den överskådlig är en bra tanke, men detta behöver inte betyda att en omdirigering från ett uppslagsord till en artikel som i första hand inte behandlar det ämne efter vilket man sökte gör att det blir lättare att hitta information. Söker man efter ett ämne vars uppslagsord omdirigerats till en artikel om ett annat ämne stör detta: sökaren frågar sig var han eller hon hamnat, blir osäker på hur man nu ska fortsätta, eftersom texten om det eftersökta uppslagsordet nu finns någonstans inbäddad i artikeln, vilket inte alltid är uppenbart för den som letar efter den. Detta underlättar enligt min mening inte informationssökning på Wikipedia, snarare blir det ett hinder för Wikipediaanvändaren att hitta rätt.
Dessutom görs utvidgningen av artikeln om ämnet omständigare, eftersom det är mindre behändigt, särskilt för en nybörjare, att behöva skapa en artikel utifrån en omdirigering: detta extra moment är kanske inget större aber i sig för en erfaren wikipedian, men kanske ändå något som gör att en potentiell bidragsgivare, och då särskilt en nybörjare, drar sig från att skriva en större artikel om ämnet. Därutöver verkar dessa idoga infogningar ta en hel del tid i anspråk: tid som kanske i stället kunde användas för att utvidga några behövande artiklar? Om andra språkupplagor av Wikipedia har en egen artikel om ämnet, förstår jag inte vad för negativ effekt det skulle ha om vi behåller en artikel under uppslagsordet (mer än att det drar ner någon statistiksiffra). /Fenix 19 juni 2008 kl. 16.42 (CEST)
De synpukter du framför är viktiga. Främst är de dock giltiga om målartikeln dit ett uppslagsord omdirigeras är dåligt wikiformaterad. Jag ser t.ex. inget hinder för att omdirigera artikeln Mellanpaleolitikum till avsnittetPaleolitikum#Mellanpaleolitikum i artikeln om "Paleolitikum" (så som nu också sker) eftersom den som söker på "Mellanpaleolitikum" direkt hamnar vid relevant information. Om artikeln "Paleolitikum" hade sett annorlunda ut, utan rubriker och med all text i en lång följd, hade samma omdirigering inte nödvändigtvis varit så bra (och naturligtvis kan man inte heller helt slumpvis infoga ett uppslagsord var som helst, det måste finnas en tydlig koppling uppslagsorden emellan). Den bästa åtgärden är dock ofta att ordna till målartikeln med rubriker och en tydlig disposition, inte att behålla stubben som infogats. MiCkE 19 juni 2008 kl. 17.13 (CEST)

[redigera] Substub, frö och grodd

Jag gjorde för några dagar sedan en i sammanhanget relaterad betraktelse över de motsvarande begrepp som används på nynorska Wikipedia. [5] Vad skulle hända om vi tänkte utanför lådan och bytte ut substub-begreppet? Jorva 10 juni 2008 kl. 16.20 (CEST)

Oj, jag gillar det! Frö och grodd. Embryo är också ett förslag. –dMoberg 11 juni 2008 kl. 00.08 (CEST)
Gammal diskussion som varit uppe många gånger tidigare, dock senast kring 2006 skulle jag tro. Jag vidhåller vad jag tyckte då: det finns ingen anledning att byta namn på ett så väletablerat begrepp, speciellt inte med tanke på alla sidor som skulle behöva ändras. /Grillo 11 juni 2008 kl. 02.27 (CEST)
Embryo vore ett direkt olämpligt namn, med tanke på vilka namn stubbradering då skulle få. Namnet "frö" är gulligt, men det bygger på önsketänkandet att något stort växer ur ett litet frö. Och min erfarenhet av substubbar är att för det mesta växer inget alls ur dem. Kanske vore i så fall "pollen" ett mer passande namn, något som är synnerligen irriterande för allergiker och i ett fall på miljonen leder till nyttiga frukter. Men jag håller med Grillo om att substubbar är ett fungerande namn. --LA2 11 juni 2008 kl. 04.31 (CEST)
Jag anser inte att vi borde byta namn, men att det är nog nyttigt att fundera över om vi skulle behandla korta artiklar med samma frenetiska deletionism om namnet var ett annat. LA2s jämförelse med pollen är slående, men till skillnad från verklig allergi kan varje användare själv välja om h*n vill vara substubbsallergiker. Om substubbarna bara får finnas kvar blir nog fler är 1 på 1 000 000 större artiklar så småningom; växtsäsongen för artiklar är också längre än den för verkliga plantor. Tänker förresten LA2 ge sig på stubbradering när substubbarna har tagit slut, eller var det bara ett skrivfel? Jorva 11 juni 2008 kl. 09.42 (CEST)
När substubbarna tar slut, ska jag ge mig på tjatiga användare. :-) --LA2 11 juni 2008 kl. 15.03 (CEST)
Jag tycker vi bör byta namn. Förslaget är bra. --Petter 11 juni 2008 kl. 18.05 (CEST)
Jag tycker inte att mallen bör byta namn, det har blivit ett alltför etablerat begrepp. Vad man dock kan göra är att skapa {{frö}} eller {{grodd}} och sedan omdirigera. хenus 11 juni 2008 kl. 18.10 (CEST)
"Frö" och "grodd" låter bra. "Stubbe" låter som att växten har utvecklats åt fel håll. Vi skulle kunna gå vidare i växtmetaforerna - använd stiliga blom-ikoner för läsvärda och utmärkta artiklar, och kalla klotter för "ogräs" eller "ohyra". /Yvwv [y'vov] 11 juni 2008 kl. 21.18 (CEST)
"Frö" och "grodd" låter för bra. Ett riktigt frö är en naturlig, bra och nödvändig början på en växt och innehåller massvis av information. En stub på Wikipedia är en dålig början med tveksamt värde för fortsättningen. Många tror att de stimulerar arbetet med en artikel genom att skapa en stub. I den mån den blir föremål för en avstubbningskampanj är detta dessutom sant. Därmed inte sagt att det är bra. Det kanske fanns mycket mer angelägna ämnen för den arbetsinsatsen. När jag skapar en stub innebär det att jag säger till andra att skriva om något som jag inte själv vill skriva om. Det är en högst tveksam inställning. Vad har jag för auktoritet att dirigera de andras arbete? --Ettrig 12 juni 2008 kl. 09.32 (CEST)
När jag skapar en stub innebär det att jag säger till andra att skriva om något som jag inte själv vill skriva om. Precis så känner jag också inför många av småstubbarna, det är som att säga: Jag orkar inte skriva om det här, men gör det ni. Frö skulle vara ett bra namn för de större stubbarna, men byter vi så riskerar vi nog istället uppmuntra mer masskapande av småstubbar. --Njaelkies Lea 12 juni 2008 kl. 10.10 (CEST)
Njaelkies Lea: Det är ju det som är en av grundidéerna för hela Wikipedia; Alla ska kunna bidra med någonting, man ska inte behöva vara akademiker och expert och skriva en fullständig uppsats. Det är bättre att skriva en stub på ett par rader än att låta bli och jag tycker inte att vi ska utmåla författare av stubbartiklar som lata. Jorva 16 juni 2008 kl. 09.12 (CEST)
Jag är fullt nöjd med en stub på tre-fyra vettiga meningar, ett stycke helt enkelt. Det tycker jag inte är mycket att kräva och man behöver sällan vara akademiskt utbildad för att klara av det. Det jag ogillar är just substubbarna och i viss mån de kortkorta stubbarna på någon enstaka mening. Jag vill personligen ogärna uppmuntra skapande av dessa genom att ge företeelsen ett positivt klingande namn. Och angående lathet så står jag för att det är känslan jag får för användare som genomgående skapar sådana artiklar. --Njaelkies Lea 19 juni 2008 kl. 20.18 (CEST)
Rent språkligt indikerar ju "stubbe" snarast att det en gång funnits en längre text men att någon "huggit ner" den till bara en liten rest, vilket ju egentligen är raka motsatsen till vad man vill ha sagt. Även om jag gillar metaforerna "frö" och "grodd" och anser att t o m substubbar är bättre än inga artiklar alls inser jag dock att den nuvarande benämningen nog är för etablerad för att det skall vara riktigt lönt att försöka byta. Dessutom är ju "stub" motsvarande formulering på engelskspråkiga Wikipedia. /FredrikT 12 juni 2008 kl. 10.16 (CEST)
Brukar väl inte ha så mycket åsikter, men jag tror att någon gång begreppet "stump" föreslogs, men glömdes bort igen. Kan det fastna denna gång, tro? \Mike 13 juni 2008 kl. 15.12 (CEST)
Jag tycker att stub är etablerat och funkar bra, som det togs upp förra gången detta diskuterades, att börja kalla kategorier som Kategori:Fågelstubbar för Kategori:Fågelfrön istället skulle bara kännas fånigt. / Elinnea 14 juni 2008 kl. 13.28 (CEST)
Underskatta aldrig förmågan till dåliga vitsar... //Essin 19 juni 2008 kl. 17.47 (CEST)

[redigera] Nytt projekt i farten

Jag tänkte bara ta tillfället i akt och försöka locka lite deltagare till Projekt Malmfälten som jag startade idag. Projektet kommer att rikta in sig på Malmfälten och gruvorna där, historia och geologi mm. Om det är någon som känner sig intresserad så får h*n gärna skriva upp sig -- Helleborus 10 juni 2008 kl. 17.02 (CEST)

Vad är ett lyckat projekt och hur kan vi få våra projekt att bli mer lyckade? De allra flesta av svenska Wikipedias cirka 200 projekt verkar vara endera avsomnade eller ensamprojekt. Jag gjorde en översikt i mars. Den som letar bland befintliga projekt efter något att engagera sig i, blir inte speciellt upphetsad, utan snarare avtänd. Borde vi rensa ut (eller slå ihop) projekt, ungefär som en livsmedelsbutik rensar bort de bananer som börjat ruttna, för att resten ska se mer aptitliga ut? Borde vi ha ett krav på minst fyra engagerade deltagare innan ett nytt projekt får startas? Nu går det ju till så att en ensam entusiast skapar en projektsida och berättar detta på Bybrunnen, men sedan är det fullständigt slumpartat om det blir någon tillströmning eller inte. Jag skulle gärna skriva upp mig på ett projekt för industrihistoria eller järnhantering givet att vi kunde bli ett aktivt gäng, men enbart Malmfälten är för begränsat, så jag tänker inte anmäla mig. Det här hade projektgrundaren kunnat känna av i förväg. Eller är alla projekt lika värdefulla, även Projekt Lapsk vallhund? Vilka projekt fungerar bra idag? Ska vi sätta dem i en särskild lista på projektsidan? --LA2 11 juni 2008 kl. 04.22 (CEST)
Det är iofs sant att det är ganska många projekt som egentligen inte alls är aktiva. På Wikipedia:Projekt uppmuntras det till att skapa projekt, även om de är trångsynta: "Starta hellre ett projekt för mycket än inget alls". Jag ser inga problem med för många projekt, bara de är aktiva oavsett om det är endast en eller tretton personer som arbetar med det. Att däremot lyfta fram de mest aktiva projekten tycker jag låter som en bra tanke. Här hamnar ju bland annat de framgångsrika metaprojekten som Wikipedia:Projekt wikifiering m.fl. som har flest deltagare och är aktivast. De insomnade projekten kanske kan sorteras under en särskild kategori och på så sätt skiljas från de som det åtminstone arbetas med. -- Helleborus 11 juni 2008 kl. 12.07 (CEST)
"Bara de är aktiva" är väl själva problemet. Du är enligt din användarsida 17 år nu, så var befinner du dig om två år? Har du lämnat Wikipedia? Kommer Malmfälten att vara ett dött projekt då? Flera av våra döda projekt skapades för 2-3 år sedan. Och enmansprojekten kan man ju faktiskt sköta med egna dagboksanteckningar på sin användarsida. Tanken med projekt måste vara samarbete mellan flera användare, och då menar jag inte två personer, för det blir ju ett enmansprojekt så fort den en av dem tröttnar. Jag tror man kunde samla fler användare och mer aktivitet om projektet inkluderade Bergslagen, mineralogi, metallurgi, järnbearbetning, stålindustri och teknikhistoria. Kolla t.ex. vad Cucumber har gjort. Varför inte döpa om det till "Projekt järnhantering"? --LA2 11 juni 2008 kl. 14.57 (CEST)
Nå jag är öppen för kompromisser, och visst kan projektet döpas om och ändra omfattning; det har jag inget emot. Att jag skulle lämna Wikipedia inom två år bara för att jag är 17 år nu har väl inget samband? Hade jag gjort det så hade i så fall projektet kunnat sållas bort ur de aktiva projektens lista, kategori osv. Radering hade också kunnat vara ett alternativ. Men okej, ett bredare ämnesområde är väl att föredra så "Projekt järnhantering" verkar ju bra -- Helleborus 11 juni 2008 kl. 15.58 (CEST)

Vilka problem med inaktiva projekt löses inte om man sorterar ut de inaktiva projekten till en särskild liten lista? // habj 11 juni 2008 kl. 17.19 (CEST)

Ar det inte viktigare att fokusera sig pa vad som gjort vissa projekt framgangsrika? Ett brett projekt ar inte nodvandigtvis mer framgangsrikt an ett snavt (t.ex. ett fiktivt projekt allt vs. orkide projektet pa de.wiki). Sjalv tror jag att det ar tydliga mal som gor det snarare an natt annat. /Lokal_Profil 12 juni 2008 kl. 00.40 (CEST)
Precis. Projekt sport är vad jag vill kalla brett, men knappt har en redigering skett. –dMoberg 12 juni 2008 kl. 00.41 (CEST)
Ett projekt som framstår som framgångsrikt är norska no:Wikipedia:Underprosjekter/Militærhistorie. Det startades i november 2005 och förklarades i februari 2006 som "avslutat", eftersom man då hade uppnått sin målsättning. Är kanske tidsbegränsade projekt en lösning? Då kan ju ingen kalla dem avsomnade i alla fall. --LA2 12 juni 2008 kl. 05.01 (CEST)
Ett lyckat målbaserat projekt är WP:Projekt påvestubbar, som lett till att påvestubben kunnat avskaffas! Det kanske kan ge inspiration till liknande avstubbningsprojekt i liknande mindre stubkategorier? /Grillo 12 juni 2008 kl. 05.02 (CEST)
Målsättningen med att, som Helleborus nu gjort, starta ett projekt inom ett ämne som intresserar en och sedan göra reklam för det är uppenbar. Det gör man mest för att försöka locka andra till att skriva inom samma område som man själv. Huruvida man själv är kvar två år från nu är i sammanhanget egalt.
Vilken är målsättningen, för Wikipedia, med att ha "lyckade projekt"? På vilket sätt blir artiklar bättre om skribenterna har skapat projekt kring dem? // habj 12 juni 2008 kl. 05.40 (CEST)
Det vore olyckligt om projekt lyckas dra deltagare från ämnen som har stort och brett intresse till små esoteriska. Wikipedia bör prioritera det som många vill och behöver vet mer om. Det borde också projekten göra. --Ettrig 12 juni 2008 kl. 09.15 (CEST)
Aven om Wikipedia borde skriva om sadant som flest behover veta om sa tror jag att det ar och forblir fallet att de flesta skriver om saker som de 1) ar intresserade av. 2) kanner att de kan mer om an de flesta andra.
Som jag ser det sa hjalper projekt darmed till att 1) skapa artikelserier/tackning av ett amnesomrade. 2) att det egger pa medlemmarna att skriva mer an vad de vanligen skulle.
Speciellt artikelserierna kan jag se stor nytta av. Om man nu ar intresserad av pavar sa ar det irriterande ifall det saknas artiklar (eller om de ar valdigt korta) mitt i den serien man foljer. Projekt (med valformulerade mal) gor att man latt kan atgarda de saknade artiklarna, samt att alla de som ar intresserade av att skriva om det omradet far en overblick over vilka artiklar som behover atgardas. De ar mina 2 pence atminstonne. /Lokal_Profil 14 juni 2008 kl. 14.43 (CEST)

[redigera] Intressant.se och "wiki"

Vi för en ojämn kamp vad gäller marknadsföring av begreppen wiki och Wikipedia, som alltsomoftast blandas ihop. Intressant är en bloggportal, som bland mycket annat listar vilka Wikipedia-artiklar som det på senaste tiden länkats till i bloggar på svenska (tror jag att avgränsningen är). Tyvärr skriver de "Aktuella wiki", vilket hjälper till att sprida missuppfattningen. Aktuella wiki-artiklar på svenska bloggar... går det att kontakta dem och snällt be dem fundera på att ändra sin terminologi? Vem är i så fall bäst lämpad? Någon representant för WMS? // habj 11 juni 2008 kl. 01.37 (CEST)

Personen bakom intressant.se, bloggar.se och knuff.se är Johan Larsson och nås på bloggar[at]gmail.com --Strangnet 11 juni 2008 kl. 02.07 (CEST)
Jag tar på mig det.//Hannibal 11 juni 2008 kl. 09.45 (CEST)
Det gör väl inget? De är ju wiki-artiklar. --Petter 11 juni 2008 kl. 18.00 (CEST)
Jo, det gör något, eftersom wiki och Wikipedia definitivt inte är samma sak, och bloggportalen behandlar just Wikipedia-artiklar. Om folk tror att wiki och Wikipedia är samma sak kan någon av de kanske hundratals (jag kan inga siffror, men gissar på något i den storleksordningen) wikier som existerar är en del av/samma sak som Wikipedia, och det vore inte bra. Leo Johannes 11 juni 2008 kl. 19.44 (CEST)
Precis det är alltså wikipedia-artiklar skrivna på en wiki det handlar om. MiCkE 11 juni 2008 kl. 19.46 (CEST)
Om vi låter folk blanda ihop wiki och Wikipedia utan att säga ifrån råkar vi ut för samma typ av varumärkesurholkning som drabbat exempelvis Jeep. Fiktiva exempel är "NE startar egen Wikipedia" eller "Jag skriver den här artikeln på wiki". /Grillo 12 juni 2008 kl. 00.28 (CEST)

[redigera] Hjälp!

Jag behöver hjälp att få allt innehåll i tabellen i toppen på varje ruta. Kan någon hjälpa mig? Tobias 11 juni 2008 kl. 09.50 (CEST)

Wikipedia:Tabeller och Wikipedia:Hur man redigerar en sida finns det hjälp.//Hannibal 11 juni 2008 kl. 10.03 (CEST) (PS. I fortsättningen får du gärna använda Wikipedia:Wikipediafrågor för den här typen av undringar.)
Lägg in style="vertical-align:top;" eller valign=top mellan pipe-tecknen ( | ) Se här:
Den här texten hamnar högst upp... ...när den här texten
är mer än två rader.
Även denna text hamnar högst upp... ...när den här texten
är mer än två rader.
Kod:
{| class=wikitable
|-
| style="vertical-align:top;" | Den här texten hamnar högst upp...
| ...när den här texten<br/>är mer än två rader.
|-
| valign=top | Även denna text hamnar högst upp...
| ...när den här texten<br/>är mer än två rader.
|}
Om det är det du menar, alltså. Vilken av de två som är bäst att använda kan jag däremot inte svara på. -- JIESDEO 11 juni 2008 kl. 21.22 (CEST)
Jag har för mig att vissa webbläsare inte klarar av css-alternativet så jag hade kört på valign="top". / Dr. K

[redigera] Anontalk

Jag har begärt att anontalk svartlistas på meta, se meta:Talk:Spam_blacklist#anontalk.com, jag förstod dock inte riktigt hur man gör en begäran. Om någon kan det bättre får de gärna fixa till min begäran. /Grillo 11 juni 2008 kl. 17.50 (CEST)

Jag tror inte det spelar någon roll att den svartlistas då det är rent text som infogas, och inte länkar. Rätta mig gärna om jag har fel. --Strangnet 11 juni 2008 kl. 17.53 (CEST)
Lite vid sidan men kolla Wikipedia:Blockeringar_och_avstängningar#Blockera_aldrig_ip-adresser_oändligt! --Rosp 11 juni 2008 kl. 17.56 (CEST)
Antar att det är riktat mot mig, jag struntade faktiskt i vilket, jag bara blockerade snabbt så att jag kunde återställa, korta gärna ner blockeringarna. Strangnet, jag tror som du, men därför skrev jag också begäran som att en viss sträng borde blockeras, inte en url. Men jag vet inte om det går att utföra. /Grillo 11 juni 2008 kl. 18.48 (CEST)
Nej snarare till den som gjorde inlägget strax före, men rubriken med utropstecknet är givetvis riktad till alla --Rosp 11 juni 2008 kl. 18.57 (CEST)
Det är hursomhelst bra att det listas eftersom det då finns en notering i "handlingarna" på metaprojektet. Utvecklarna kan möjligen sätta en spärr för textsträngen, men det är kanske inte så allvarligt än. Sök på "anontalk" då och då och ta bort de som ev missats...
Grillo: jag tror du måste ange att par diffar för att de skall lägga till den, gärna från någon mer språk än svenska. 81.232.56.250 11 juni 2008 kl. 19.40 (CEST)
Begäran blev först nekad eftersom någon trodde att det bara var ett svwp-problem, men efter att JHS kommenterat att det är ett problem överallt konstaterade någon att det ändå inte går att göra något. Så den typen av spam är nog något vi får lära oss att leva med. /Grillo 13 juni 2008 kl. 20.42 (CEST)
Trist. Jag vet inte om det kan hjälpa, men företaget som hostar dem (DomainsByProxy.com) verkar ha en tämligen strikt spampolicy så jag skickade in en abuseanmälan till dem. Skadar knappast att försöka i alla fall.. Njaelkies Lea 13 juni 2008 kl. 22.52 (CEST)

[redigera] Bongoman och ECPAT

Sedan Bongoman blev avblockerad har han börjat skriva saker om ECPAT som inte stämmer. Det är inte i artikeln om ECPAT, utan i Barnpornografi, Barnpornografi etc. Jag hinner inte själv gå igenom och titta på hela den här situationen, så jag skulle uppskatta om någon eller några kunde titta på det.//Hannibal 12 juni 2008 kl. 13.35 (CEST)

Det är så vitt jag kan se endast i artiklarna Barnpornografi och Barnsexturism, där Bongoman har lagt in källor behövs-mallar under förevändningen att EPCAT skulle vara en rabiat kristen moralorganisation och därför inte skulle duga som källa. Användare Bios och undertecknad har återställt Bongomans editeringar i dessa artiklar. / LawD 12 juni 2008 kl. 14.07 (CEST)
Min främsta fråga är varför i hela världen Bongoman avblockerats. /Grillo 12 juni 2008 kl. 19.20 (CEST)
Det har h*n inte. Popperipopp 12 juni 2008 kl. 19.24 (CEST)
De aktuella redigeringarna skedde väl dagarna mellan blockeringsperioderna? /Annika 12 juni 2008 kl. 19.26 (CEST)
Ja, det gjorde de. Jag tror Hannibal menar den förra blockeringen – har kanske inte märkt att Bongoman blockerats på nytt. / LawD 12 juni 2008 kl. 20.31 (CEST)
Det var ett mail från ECPAT och följande mail som fick mig att reagera: [6].//Hannibal 12 juni 2008 kl. 21.35 (CEST)
Nog för att vi bör vara kritisk med ECPAT som källa, men det borde kunna lösas med referatmarkörer och dylikt. Och Bongomans diskussionsstil gör att han är svår att ta på allvar oavsett han har rätt eller fel. /Yvwv [y'vov] 12 juni 2008 kl. 23.49 (CEST)

[redigera] Årtalsartiklarna

Ett ganska radikalt förslag angående årtalsartiklarna har lagts fram på Projekt infogningars diskussionssida. Eftersom det berör en ganska stor del av Wikipedia annonserar jag ut diskussionen på Bybrunnen. Deltag gärna i hänvisad diskussion. LEO JOHANNES 12 juni 2008 kl. 14.35 (CEST)

[redigera] Tävlingsförslag

Kommentera gärna mitt tävlingsförslag på Wikipediadiskussion:Veckans tävling#Anv.C3.A4ndare:Grillo.2FAtt_g.C3.B6ra.2FGeografi. /Grillo 13 juni 2008 kl. 04.14 (CEST)

[redigera] Popsångare

Är Kategori:Sångare inom populärmusik och Kategori:Popsångare samma sak eller är den senare en typ av den förra? Och hur förhåller sig Kategori:Pop- och rocksångare till de båda andra? \GhostRider♠ 13 juni 2008 kl. 18.26 (CEST)

Ett liknande fall var uppe i våras för Wikipedia:Problematiska kategorier/Svenska sångare inom populärmusik. I den diskussionen visade det sig att begreppen populärmusik och popmusik inte var synonyma.. --MagnusA 13 juni 2008 kl. 18.32 (CEST)
OK, tack för länktipset. \GhostRider♠ 13 juni 2008 kl. 18.41 (CEST)

[redigera] Redigera råa övervakningslistan

Kan någon med behörighet även ändra texten "Redigera råa övervakningslistan" på [7]] till "...bevakningslistan"? --Rosp 14 juni 2008 kl. 10.18 (CEST)

Det kan alla admins göra, det är bara att gå till Special:Allmessages och söka på den relevanta textstringen så redigerar man artikeln som hittas. Däremot ser jag en poäng i att det står "råa", även om "raw" på engelska bättre matchar vad det handlar om. Jag ska försöka komma på nån bättre översättning. /Grillo 14 juni 2008 kl. 11.22 (CEST)
Ah, redan fixat av Boivie. /Grillo 14 juni 2008 kl. 11.23 (CEST)
OK, men det står fortfarande ""Redigera råa övervakningslistan" i den tredje länken i [8] --Rosp 14 juni 2008 kl. 16.05 (CEST)
Boivie har ändrat texten i programvaran. Så vi får vänta tills Wikipedia uppdateras till den senaste programversion. Det brukar oftast göras med några dagars mellanrum, men ibland kan det dröja ett någon vecka. /EnDumEn 14 juni 2008 kl. 17.24 (CEST)
Tack för infon, jag överlever sannolikt den fördröjningen --Rosp 14 juni 2008 kl. 17.38 (CEST)


Nu syns ändringen, men med texten "Redigera bevakningslistan i råformat" mot målets "Redigera råa bevakningslistan" --Rosp 14 juni 2008 kl. 18.16 (CEST)
Fast det måste jag säga att "Redigera bevakningslistan i råformat" både är begripligare och låter som bättre svenska än "Redigera råa bevakningslistan", så det tycker jag inte behöver ändras mer. --ɐbuı1ɟ 16 juni 2008 kl. 07.46 (CEST)
Jaha, problemet är kanske att titeln på sidan man kommer till, till skillnad från länken, är "Redigera råa bevakningslistan"? De kanske helst ska stämma överens, och jag stöder återigen "Redigera bevakningslistan i råformat" som konsekvent alternativ i så fall. --ɐbuı1ɟ 16 juni 2008 kl. 07.50 (CEST)
Jag tycker också att "Redigera bevakningslistan i råformat" är bättre. Jag har raderat de de lokala meddelandena som innehöll "Redigera råa bevakningslistan" så de konsekventa standardmeddelandena används. /EnDumEn 16 juni 2008 kl. 09.11 (CEST)
Ser bra ut. :) Jag använder visserligen inte sidan själv normalt, men det är ju bra ändå. ^^ --ɐbuı1ɟ 16 juni 2008 kl. 22.44 (CEST)
Går det också att ändra namnet på sidan från Special:Övervakningslista till Special:Bevakningslista? /Pontus 16 juni 2008 kl. 14.49 (CEST)
Det är redan gjort på betawiki, ändringen slår dock inte igenom förän nästa uppdatering av programvaran. MiCkE 16 juni 2008 kl. 15.02 (CEST)
Nu verkar programvaran uppdaterats; Special:Bevakningslista är sidans namn. Special:Övervakningslista fungerar också. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 11.44 (CEST)

[redigera] Varför inte kyrkor efter landskap?

Eftersom Wikipediadiskussion:Projekt kyrkobyggnader inte verkar vara aktivt längre ställer jag en fråga här: Den kategorisering av kyrkor som nu finns här och på Wikimedia Commons är efter stift. Därtill finns listor för varje län, i sin tur uppdelade efter kommuner.

Finns det något särskilt skäl till att projektet inte har kategoriserat kyrkor efter landskap? Jag får intrycket av att det inte alls har övervägts, men jag kan ha missförstått något. Hegvald 14 juni 2008 kl. 11.19 (CEST)

Förmodligen eftersom man valt att följa den kyrkliga indelningen. Men de går ju att sorteras efter landskap också, det är bara att sätta igång... /Grillo 14 juni 2008 kl. 11.24 (CEST)
Absolut, finns inget som hindrar detta. Dock skulle jag vilja slå ett slag för att samma namn som i övrigt används,~kyrkobyggnader. t.ex. Kategori:Kyrkobyggnader i Småland. \GhostRider♠ 14 juni 2008 kl. 11.39 (CEST)
Jag skulle i så all rekommendera länssortering framför landskapssortering, även om det just i det här fallet inte har så stor betydelse att landskapen saknar formell betydelse. /Grillo 14 juni 2008 kl. 11.42 (CEST)
Län eller landskap? En fördel med landskap i detta sammanhang är att socknarna sorteras efter landskap i exempelvis FMIS, och kyrkorna är en viktig del av just socknarna (=församlingarna enligt äldre indelning). Taxelson 14 juni 2008 kl. 12.11 (CEST)
Borde vara Landskap? Län kan ändra sig efter tiden och är väl mer en adminstrativ indelning, landskapen är ganska permanenta. \GhostRider♠ 14 juni 2008 kl. 12.31 (CEST)


OK. "Kyrkobyggnader" håller jag med om.
Ang. landskap eller län: I konsthistoriska och antikvariska sammanhang är det landskap som är brukligast (så t.ex. i RAÄ:s dokumentations- och publikationsprojekt "Sveriges Kyrkor" som pågått sedan 1912), så jag tycker att det är praktiskt att ha det som möjlig ingång, men har ingenting emot att de andra kategorierna existerar parallellt. Jag kommer nog att börja med att kategorisera på Wikimedia Commons, inte här. Jag är just nu mest intresserad av att kunna återfinna bilder av och från medeltida kyrkor landskap för landskap, så jag kommer även att bygga på och underindela kategorin "Medieval churches in Sweden". Detta kommer jag enbart att göra efter landskap.
Apropå Wikimedia Commons, så undrar jag även över stiftskategorierna ("Diocese of Lund", "Diocese of Skara" etc). Dessa är nu kategorier över kyrkobyggnader. Borde det inte finnas en nivå emellan ("Churches in the Diocese of Lund")? Själva stiftskategorierna skulle väl även kunna innehålla exempelvis porträtt av biskopar eller andra präster i stiftet, stiftens sigill och vapen o.s.v.
(Jag förstår att "Commons" är ett delvis separat projekt, men de som kan ha synpunkter på detta finns kanske företrädesvis här och går väl oftast inte hela vägen till den lilla "bybrunn" som finns där för att hämta vatten.) --Hegvald 14 juni 2008 kl. 12.19 (CEST)
Du har rätt, det borde nog vara ett mellansteg i commons-kategorierna, något som jag tror att ingen kommer invända emot. Vad gäller landskap vs. län, så är län den vanligast använda indelningen här på svwp, men som flera personer nämner ovan så finns det en poäng med landskap också, och därför tycker jag att det kan vara okej att kategorisera både efter landskap och efter län. //moralist 14 juni 2008 kl. 13.20 (CEST)
Jag har petat en hel del i Commonskategorierna som rör Sveriges geografiska indelning och jag håller också med. Att stiftskategorierna ligger som underkategorier till byggnadskategorier är definitivt avvikande eftersom inget i namnet antyder att de bara får innehålla bilder på byggnader. Kör så det ryker om du vill rätta till det! LX (diskussion, bidrag) 17 juni 2008 kl. 22.09 (CEST)

[redigera] Slut på läsvärda artiklar

Vad ska vi göra? Alla läsvärda artiklar blev presenterade på huvudsidan och som det ser ut kommer inga nya i en närmare framtid. Jag föreslår att vi avfettar artiklarna i Wikipedia:Läsvärda artiklar för att uppvisa dessa en andra gång. Jag fyller mallen för närvarande med artikeln om Kirkjubøur, som är den äldsta artikeln i arkivet. Delta gärna i veckans tävling så att problemet kan åtgärdas. --Nordelch 14 juni 2008 kl. 12.34 (CEST)

Låter som en bra idé //FredrikLähnn (Feffe) 14 juni 2008 kl. 13.13 (CEST)
Bifall. /Yvwv [y'vov] 14 juni 2008 kl. 16.07 (CEST)
OK, jag avfettar nu. --Nordelch 15 juni 2008 kl. 18.51 (CEST)

[redigera] Vem vill vara med och skriva böcker?

Föreningen Wikimedia Sverige kommer att delta på Bok- och biblioteksmässan (25-28 september 2008). Vi har monter E00:11. I den montern kommer vi bl.a. att sälja böcker. Bland annat är vi på gång att göra en bok baserad på Wikipediaartiklar, det som kallas WikiReaders. Ämnet är svenska fåglar. (Om det finns tillräckligt med intresse och folk som är villiga att hjälpa till kan man även tänka sig andra ämnen, såsom Utvalda artiklar.)

Kika gärna in på våra arbetssidor, fundera lite på vilka artiklar om svenska fåglar som bör vara med, sätt igång att faktakolla och korrekturläsa eller förbättra artiklarna ännu mer. Saknas några viktiga bilder? Ut och fota. Alla som finns med i artikelhistoriken kommer att namnges enligt GFDL.

Där får ni naturligtvis också lägga in era tankar och förslag. Hjälp till att sätta Wikipedia på bok-kartan också!//Hannibal 14 juni 2008 kl. 14.06 (CEST)

[redigera] Raderingar på commons

Det verkar som att de blir allt mer nitiska på Commons. Det raderas massor med bilder där. Vi ser det bara när skadan redan har skett. Då är bilden borta. Det är dessutom min erfarenhet att det är svårt att diskutera med dessa raderare. De vill ha bevis att fotografen har varit död i 70 år, även när det handlar om anonyma bilder tagna kring 1870 i Ryssland. Jag tycker att det går för långt. Här har vi sffr-omröstningar om minsta substub, men vi tillåter att bilder som är värda tusentals ord tas bort utan att vi har kunnar yttra oss. Kan vi inte kräva att de lämnar ett meddelande på diskussionssidor där bilden används innan de raderar? Så att man kan ge kommentar? /Pieter Kuiper 15 juni 2008 kl. 00.26 (CEST)

Det finns ett verktyg som uppdateras en gång om dagen som noterar alla bilder på Commons som anmälts till radering. Jag minns dock inte vad det heter. Det vore totalt ohållbart att manuellt gå in på alla språkprojekt och skriva diskussionsinlägg, så det är knappast en framkomlig väg. För övrigt tycker jag att Commons principer är helt okej, lite byråkrati och copyrightparanoia får man räkna med om man vill ha en 100% fri encyklopedi. /Grillo 15 juni 2008 kl. 00.34 (CEST)
Det känns t.ex. något märkligt att en bild på en målning av John William Waterhouse (1849-1917) har raderats [9]. Konstnären har ju varit död i 91 år. torvindusEt tu, Brute? 15 juni 2008 kl. 00.43 (CEST)
Om en bot kan lämna meddelanden efteråt, kan de förstås också göra det innan. /Pieter Kuiper 15 juni 2008 kl. 00.45 (CEST)
Vad galler malningen antar jag att det handlar om att fotografier av malningar (som ar PD) anda kan vara upphovsrattsligt skyddade i vissa lander (t.ex. Sverige och Storbritannien). Om fotot ar taget i ett sadant land sa kravs det dessutom att fotografen har slappt bilden fri, dvs googlade bilder pa malningar av svenska konstnarer ar oftast inte ok. Mer info finns pa commons:Commons:When_to_use_the_PD-Art_tag. Sedan kan jag vall tycka att den lagen i sig ar knasig.
Ar verktyget du tanker pa Wikipedia:CommonsTicker‎? Vad galler att informera om bilder med problem haller jag med Grillo, att informera pa alla diskussionssidor till artiklar dar bilden anvands ar inte hallbart, det kan jamforas med att vid sffr nomineringar av en artikel informera pa diskussionssidorna till alla andra artiklar som lankar till den eller alla artiklar som iw lankar till den. Vad jag istallet rekommenderar ar att de som laddar upp bilderna pa commons lagger dem tlll sin bevaknigslista pa commons och kollar den var gang de kollar sin bevakningslista pa sv.wiki. I och med universiell inloggning sa innebar detta bara ett extra klick per gang sa det ar inte direkt nagot extra arbete. Utover detta sa skulle jag rekommendera alla att vara mer kritiska nar de lagger in bilder i artiklar, kolla bildens infosida forst, om det ser skummt ut sa var beredda pa att den kan forsvinna.
Det finns dock vissa fall dar man inte kan forbereda sig. Ett exempel ar alla de som laddat upp bilder till sv.wikipedia och inte markt att de blivit flyttade till Commons, denna flytt gor att bilden inte langre ligger pa svenska bevakningslistan. Det andra vanligare och oundvikliga problemet ar bilder som funnits lange som forsvinner allt eftersom problem med dem uppdagas eller Wikipmedias regler blir striktare. Exempel pa dessa ar Kokumsbilderna som nyligen raderades (e-mail fran webplatsen bekraftade min mistanke om att de inte var sa fria som vi antagit). Detta ar dock inte ett nytt problem, samma sak hande har pa sv.wiki med RAA bilderna och VW bilderna och samma sak kommer antagligen att handa igen. Det enda an kan gora for att minimera risken for sadant ar att man ar extra nogran med att bilderna man laddar upp verkligen ar sa fria som kravs, aven om detta innebar att man maste forklara skillnaderna mellan olika nivaer av frihet for webansvariga etc. /Lokal_Profil 15 juni 2008 kl. 02.40 (CEST)
Om jag förstår dokumentationen till Commons Ticker rätt så kan vi ställa in den för att lämna ett meddelade på diskussionssidan till varje artikel som har en bild som är märkt för radering. Nu har vi inte ens inställt att tickern listar vilka bilder som är raderingskandidater. Det är något vi borde ha, för det är inte bara den som laddat upp en bild som har intresse av den. Med bättre möjligheter att förklara en bilds historia för raderarna på commons innan den raderas kommer förfarandet att bli korrektare. /rrohdin 15 juni 2008 kl. 08.50 (CEST)
Jag har begärt att User:Duesentrieb skall slå på den här funktionen åt oss. MiCkE 16 juni 2008 kl. 14.22 (CEST)
Utmärkt. För nu har de raderat Gilles de Rais, som hade en svart-vit bild, uppenbart från någon gammal bok (möjligen ritat på 1800-talet). Upphovsrättsparanoian har inga gränser på commons. /Pieter Kuiper 16 juni 2008 kl. 18.20 (CEST)
Oavsett om det meddelas eller inte så kommer bilder med dålig källinfo fortsätta att bli raderad och det har inte nödvändigtvis med paranoia att göra. Gilles de Rais var ännu en bild utan källa, så "foto av målnings"-lagarna (nämnda ovan) gäller igen. Paranoia av de som raderar eller oansvarsfullt slarv av de som laddar upp? slutresultatet är det samma /Lokal_Profil 16 juni 2008 kl. 21.08 (CEST)
Bilden på Gilles de Rais såg ut som det var inscannad från en gammal bok. Om det varnas i förväg kan man påpeka det. Någon kanske vet vilken gravyr det handlar om, men hur som helst såg det ut som en fri bild. Vaddå "oansvarfullt slarv"? Någon har ansträngt sig för att ladda up bilden, ofta på wp i olika språk, för länge sedan, innan upphovsrättsfundamentalisterna ändrade förutsättningarna. /Pieter Kuiper 16 juni 2008 kl. 21.38 (CEST)
Vad jag menar med oansvarsfullt slarv (nyare uppladdningar) är att om du scannar in bilden från en bok men inte skriver vilken bok, när den utgavs eller vem som tog bilden i boken så har du slarvat. Precis lika mycket osm om du kopierar in text i en artikel från en hemsida på nätet utan att ange att du faktiskt har ett mail fär webmastern tillåtit det. Det första felet är just att resonera som ovan att bilden "ser ut att vara fri", utan info som stödjer att den är fri så måste vi anta att den inte är det, precis som den inkopierade texten i artikeln. Sedan är det en anann sak att bilden "borde vara fri" och att det är störtlöjligt att upphovsrätten på gamla verk kan "återuppstå" men det påverkar tyvärr inte hur läget ser ut. Vad gäller bilder som laddats upp till wp för länge sedan menar jag inte att de är oansvarsfullt slarv, däremot är det olyckligt att wp inte redan från början var nogranna med källuppgifter för bilder, precis som att det är olyckligt att vi inte var nogranna med källor i artiklar. /Lokal_Profil 17 juni 2008 kl. 03.02 (CEST)

Jag har laddat upp en del bilder på common. Min erfarenhet är att dom varnar personen som laddat upp bilden före dom raderar.Oftas handlar det om att man inte skrivit in nog mycket fakta om bilden.majoritet avgångerna tror jag de handlar om slarv från uppladdarna som glömmer källa och vem som tagit bilden.De har hänt att mina bilder blivit raderade men när jag tittat efter beror det oftas på för lite fakta om bilden.Wolfmann 17 juni 2008 kl. 09.26 (CEST)

Ett tips om man laddar upp bilder på Commons och inte tittar till sin diskussionssida där så ofta men ändå inte vill missa meddelanden om problem med bristfällig upphovsrättsinformation är att aktivera utskick av e-postmeddelanden när någon redigerar diskussionssidan. Man kan även koppla denna funktion till sin bevakningslista och bevaka alla filer man är särskilt intresserad av. Finns på första fliken under inställningarna på Commons. Givetvis kan man precis som här se till att alla sidor man själv skapar hamnar på bevakningslistan per automatik. LX (diskussion, bidrag) 17 juni 2008 kl. 21.18 (CEST) (er vänlige Commons-raderare)

[redigera] Källor behövs

Det finns över 3200 artiklar är märkta med {{källa behövs}}. Det skulle behövas ett projekt särskilt för detta Wikipedia:Projekt källhänvisningar verkar ganska avsomnat och verkar inte arbeta aktivt med detta. Man behöver skapa en struktur och en arbetsordning, det skulle vara bra om mallen skulle kunna dateras, och artiklarna sorteras månadsvis, men jag antar att det skulle bli för grötigt eftersom det är en mitt-i-texten-mall. Wikipedia:Verifierbarhet är en policy, men ändå så blir meningar märkta med kb liggande i månader och år. Det skulle behövas någonslags tydlig arbetsordning, meningen märks och antingen så förses den med källa inom rimlig tid (1 månad?) eller så tas meningen bort, som det är nu så märks bara artiklar upp och sedan glöms det bort. Är det någon som har några bra förslag vad vi ska göra åt våra drygt 3200-kb-artiklar? / Elinnea 16 juni 2008 kl. 13.55 (CEST)

På vilket sätt skulle datummärkning göra artiklarna grötiga? Mallens utseende förändras ju inte, det är väl bara kategoriseringen? Om det är på det sättet så tycker jag att datummärkning kombinerat med en tuffare inställning till kb-märkta påståenden vore bra. Popperipopp 16 juni 2008 kl. 14.09 (CEST)
Jag har också noterat detta och även anmält mig på projektsidan. Det finns många personer som är aktiva på Wikipedia som är uppskrivna på projektsidan så det borde gå att få igång projektet. I så fall skulle denna diskussion passa bättre där. Jag har en känsla av att det är svårt att jobba med källhänvisningar på samma sätt som exempelvis i wikifieringsprojektet. För att hitta bra källor måste man känna till litteraturen. Det är inte lätt att googla fram källor. Jag höll på i en halvtimme att hitta bra källor till två påstående för .NET, ett ämne som jag ändå känner till en del. Då fick jag ner källa-behövs-artiklarna från 3221 till 3220... Ett annat sätt att arbeta vore att ta bort uppgifter med kb-mallen när uppgiften varit mallad tillräckligt länge. Här skulle datummärkning av kb-mallen vara bra. Men det kan bli grötigt om det är flera kb-mallar i samma artikel. Ibland saknar jag något sätt att se när olika delar av artikeln är tillagda (typ "cvs annotate" om det är någon som fattar vad jag menar med det). Finns det något sådant verktyg? --Kr-val 16 juni 2008 kl. 14.34 (CEST)
Jag tänkte att om man ska ha datering i en mall så brukar den behöva substas och då skrivs ju alltihopa ut mitt i själva texten (alltså i redigeringsläget) vilket kanske kan upplevas som gyttrigt. Det vore bra med någonslags genomgång, att även om man inte kan hitta källor, att någon iaf kanske har kikat igenom dem. Det bästa är väl egentligen att fråga den person som lade in en viss mening, men det skulle ju bli ett enormt arbete, det är ju som du säger Kr-val, rätt jobbigt att hitta i en lång historik vem som lagt in vad, och dessutom känns det alltid som en lite jobbig tröskel att gå på folk och fråga vad de fått uppgifterna ifrån, men där skulle datering hjälpa, det känns lättare att fråga någon om något de la in igår, än något de la in typ 2004... om den personen ens är kvar här. Jag tror ärligt talat att vi måste bli lite tuffare med att radera meningar som inte är källbelagda och där källa efterfrågats under lång tid. / Elinnea 16 juni 2008 kl. 15.24 (CEST)
Om man använder CatScan så kan man korskoppla exempelvis Artiklar som behöver fotnoter + Östergötlands län och då får man bara 11 träffar. Det är nog en mer hanterlig mängd än ofattbara 3200 stycken. Man kan ju inte heller gärna gräva fram källor inom alla upptänkliga områden, utan begränsar sig till något man behärskar. Jag tror vi borde lägga mer arbete på ämnesprojekten. Projekt källhänvisningar kan ha en övervakande roll, men de kan inte vara expert på vilka källor som duger inom alla områden. --LA2 16 juni 2008 kl. 16.21 (CEST)
Har nu testat catscan på det sätt som LA2 beskriver ovan och det är mycket smidigt oavsett om man vill delta i projekt eller bara putsa lite på egen hand. /-nothingman- 16 juni 2008 kl. 20.10 (CEST)
Det är en bra idé, att knyta det till olika ämnesområden, har skapat mallen {{Källförse}} som man kan lägga på de olika projektsidorna. / Elinnea 17 juni 2008 kl. 12.36 (CEST)
Har skapat en tabell med indelning efter ämnesområden. På så sätt blir det överskådligt, i mindre portioner att jobba med, och man kan se hur det (förhoppningsvis) minskar. Skriv gärna upp er som deltagare, börja leta källor till artiklar inom ert område. Lägg gärna till fler ämnesområden i tabellen. / Elinnea 17 juni 2008 kl. 13.23 (CEST)

Datering vore utmärkt. Jag tar ibland bort okällbelagda påståenden med kb-mallar, oftast när det handlar om weasel words. Påståenden som i mellanöl där det påstods att "somliga anser" att öl med den alkoholhalten är den godaste, hade haft källa behövs i två år... Sådana påståenden förstår jag inte varför man inte bara raderar på en gång. Skulle man rensa bort alla sådana rent korkade påståenden som försetts med källa behövs skulle vi nog kunna få ner antalet en hel del. Datering behöver förresten inte ta upp så stor plats, se hur problemet lösts med Mall:Substub och Mall:Ub (utläst subst:ub)/Grillo 17 juni 2008 kl. 21.52 (CEST)

Det här har diskuterats tidigare (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Maj#Veckostämpla Mall:Kb). Jag tror att det finns risk att för mycket raderas och då kanske en del väljer att använda kb-mallen mycket mindre än vad de gör idag, om de vet att någon kommer att ta bort texten efter ett tag. Mallen används ju inte bara för saker som man tror är fel (jfr Mall:Ifrågasatt). Vet någon hur de gör i engelska wp där de har tidsstämling? Deras äldsta kategori verkar vara en:Category:Articles with unsourced statements since December 2006. Det kanske var då de började med tidsstämpling. Vints 18 juni 2008 kl. 13.31 (CEST)

[redigera] Ny tävling

Jag har nu startat en ny tävling, den återfinns under Wikipedia:Veckans tävling/Geografiartiklar juni 2008 och handlar om viktiga geografiartiklar såsom huvudstäder och länder. /Grillo 17 juni 2008 kl. 09.59 (CEST)

[redigera] Anglifiering

I många artiklar ser man att de är direktöversatta från de engelska artiklarna och att skaparen inte brytt sig om att leta efter svenska namn på begrepp som ligger länkade i artikeln utan behållt de engelska uttrycken, se tex namnen på bergskedjor i Mount Craddock. Nu börjar det också dyka upp flera exempel på artikelnamn där ett engelskt namn föredras före ett möjligt svenskt, tex Survivorship bias. För artikeln Viktad kapitalkostnad verkar det engelska uttrycket vara 50% vanligare och det hävdas då att artikeln bör ha detta engelska namn enligt principen minsta möjliga förvåning (vanligaste användning). Men gäller verkligen detta, då verkar ju vi på Wikiepdia försvårande för svenska namn att få fäste?Wanpe 17 juni 2008 kl. 18.59 (CEST)

Rödlänkning av engelska termer (och andra "svåra ord") i ofullständigt gjorda översättningar kan vara upphovet till en del artiklar med engelska artikelnamn. Den nya versionen av Imperialism (datorspel) kan leda till en sådan artikel. /Pieter Kuiper 17 juni 2008 kl. 19.25 (CEST)
Wikipedia ska väl inte lägga sig i alls hur det ska bli eller borde vara. Detta torde inkludera att vi inte ska missgynna erkända engelska termer med motiveringen att de svenska ska få fäste. —CÆSAR 17 juni 2008 kl. 21.45 (CEST)
Samtidigt, om man skall vara kritisk, mot detta som är en ganska vanlig inställning, så kan man se det som ett sätt att fly undan ett ansvar man faktiskt har. Vare sig man vill det eller inte så är Wikipedia en aktiv del av skapandet av det svenska språket, och det språk vi använder på Wikipedia påverkar aktivt språket i sin helhet, utanför Wikipedia, vare sig man vill det eller inte, särskilt när det gäller nya ämnesområden där terminologin inte är etablerad ännu. Det håller alltså inte riktigt tycker jag att se Wikipedia som en neutral betraktare eller återspeglande av en statisk verklighet, när det i själva verket fyller en aktiv roll i denna verklighet. Samma problem som man har med observation inom samhällsvetenskaperna, för övrigt. :) Bara tyckte att det var dags att någon påpekade det. --ɐbuı1ɟ 18 juni 2008 kl. 04.44 (CEST) (ɐbuı1ɟ 18 juni 2008 kl. 04.48 (CEST), rättade stavfel)
Finns det ett svenskt ord så ska det användas. Detta är trots allt wikipedias version på svenska, är man intresserad av det engelska ordet får man gå till engelska wikipedia osv. En läsare här kan inte förväntas att förstå ett ord engelska, gör vi det är vi fel ute. /Redux 18 juni 2008 kl. 09.10 (CEST)
Eftersom jag skrev artikeln Weighted average cost of capital, samt skapade länkarna dit Viktad kapitalkostnad samt WACC, vill jag kommentera min inställning i denna specifika fråga. Så vitt jag vet är jag för övrigt den ende som har hävdat att det förstnämnda uttrycket är det korrekta (av de tre som har yttrat sig på Diskussion:Viktad kapitalkostnad).
  1. Jag är för att man inte ska slarva med engelska uttryck, men min ståndpunkt är att weighted average cost of capital och WACC är de korrekta termerna i svenskt fackspråk samt som akademiskt begrepp.
  2. Artikeln är ingen översättning. Uttrycket kommer från svensk kurslitteratur (på svenska), svenska akademiska uppsatser (på svenska) samt diverse svenska företag och myndigheters publikationer (på svenska). Jag anser fortfarande inte att det är konstigare än att artikeln benbrott omdirigeras till artikeln fraktur (medicin), som ju är latin.
  3. Omdirigeringssidan Viktad kapitalkostnad skapade jag för att jag såg att uttrycket förekom här och där på nätet, inte i facklitteraturen. Det verkade vara en någorlunda vedertagen översättning av uttrycket, inte ett etablerat begrepp.
Den ursprungliga artikeln är alltså inte anglifierad, utan det är det ekonomiska fackspråket som är det, tycker jag. Då handlar det om vilken princip som är viktigast - föredras svenska eller minsta förvåning? Ärligt talat spelar det inte så stor roll för just denna artikel, men det ekonomiska fackspråket kryllar av termer som är direktimporterade från engelskan, så frågan är principiellt intressant inför framtiden. // Mankash 18 juni 2008 kl. 10.18 (CEST)
Personligen skulle jag nog föredra det försvenskade ordet i detta sammanhang, troligen beror det på att för mig som inte är ekonom, så framstår det Viktad kapitalkostnad som svenska, medans WACC låter som engelska. Anledningen att fackuttryck så sällan översätts i just facklitteratur, är väl antagligen att man på en viss nivå i utbildnings väsendet så ofta läser engelska böcker och deltar i internatiolla konferenser att man väljer de englska orden för att minska sin kom ihåg tröskel. Vill vi vara svenska wikipedia, tror jag att vi bör välja svenska ord som huvudnamn på våra artiklar om inte de utländska orden har satt sig som allmänt (märk inte accepterade inom facklitteraturen) accepterade uttryck. P.o.h 18 juni 2008 kl. 11.37 (CEST)
En vanlig anledning att inte översätta fackuttryck är att det inte skall vara tveckan om att det handlar om samma sak. John Anderson (talk) 18 juni 2008 kl. 13.39 (CEST)
De borde vara på svenska, för då kan man förstå det. –dMoberg 18 juni 2008 kl. 13.53 (CEST)
Ja, det borde vara på svenska, men vi (wikipediaanvändare) ska inte hitta på en svensk översättning för till exempel survivorship bias bara för att det är ett ädelt mål att allt ska skrivas med ärans och hjältarnas språk. Vi ska spegla omvärlden, inte forma den (jaja, inte direkt i alla fall), och därmed ska vi också använda de ord som andra (svenskspråkiga) använder. Kom ihåg, utländska ord är också svenska efter ett tag. —CÆSAR 18 juni 2008 kl. 17.10 (CEST)
Ja, även beaktat det ovanstående jag skrev, så tycker jag ju att där det finns etablerade engelska begrepp som används i svenskan, så är det ju det som ska användas även här. Inget hemmasytt översättande av facktermer, förstås, då pratar man egentligen om nya begrepp och det strider mot POMMF. Dock är det knivigare när det är ett ämne där inte något begrepp blivit etablerat i svensk användning ännu. Jag har ett lysande exempel på detta, men eftersom jag själv vill skapa den artikeln kan jag inte skriva ut det. :p --ɐbuı1ɟ 19 juni 2008 kl. 05.47 (CEST)
Svenskar har historiskt varit ganska bra på att göra andras ord deras egna. Jämför till exempel med norrmännens fjernsyn (tele=fjärran, vision=syn) och rikskringkasting (broadcasting). Att bryta den svenska traditionen är inget som Wikipedia ska gå i bräschen för, även om svenskspråkiga Wikipedia skulle ha en hög andel språkpuritister. Wikipedias uppgift är att förmedla kunskap, inte att konservera eller utveckla språk. --  boivie  19 juni 2008 kl. 00.18 (CEST)
Oavsett vad man anser om anglifieringen av svenskan, är det inte WP:s uppgift att förklara ett fackuttryck för icke-fackmän? Det är vad jag har försökt göra i flera artiklar. Om då den vanligaste varianten av fackuttrycket är på ett annat språk, till exempel fraktur (medicin), ska man då verkligen skriva en artikel på svenska istället, under ett namn som betyder ungefär samma sak, till exempel benbrott? Och är det bara engelska som ska översättas i sådana fall? // Mankash 19 juni 2008 kl. 16.38 (CEST)

Jag översatte idag artikeln James Bryce från engelska Wikipedia. Denne herre satt i brittiska regeringen med fyra olika ministertitlar, som jag på fri hand översatte enligt nedan innan jag hade tittat i Nordisk familjebok. Jag ger också de titlar som används i Nordisk familjebok, som skrämmande väl överensstämmer med mina val. Men vilka titlar borde jag ha använt och med hänvisning till vilken källa? Har svenska UD en lista över hur brittiska ministertitlar ska översättas? --LA2 18 juni 2008 kl. 20.34 (CEST)

Titel i en.wp Min fria översättning Nordisk familjebok (supplement) Encyclopædia Britannica
Under-Secretary of State for Foreign Affairs biträndande utrikesminister understatssekreterare för utrikes ärenden under secretary for foreign affairs
Chancellor of the Duchy of Lancaster kansler av hertigdömet Lancaster kansler för hertigdömet Lancaster chancellor of the duchy of Lancaster
President of the Board of Trade handelsminister handelsminister president of the Board of Trade
Chief Secretary for Ireland minister för Irland minister för Irland chief secretary for Ireland

Det finns specialiserade ordlistor för EU och för juridik, som jag har i min bokhylla och ibland använder för översättning, men jag tror att Ugglan nog är bäst när allt kommer omkring. Vad beträffar källhänvisningar tycker jag inte att man behöver källor för översättningar av titlar om dessa inte är kontroversiella.--Bothnia 18 juni 2008 kl. 20.39 (CEST)

Det här är ett vanligt problem i artiklar om vetenskap också. Ett exempel är Loopkvantgravitation (engelska Loop quantum gravity) som någon hävdade borde heta Slingkvantgravitation på svenska. Det är kanske ett gulligt svenskt namn, men det finns ingen fysiker som kallar det så. Samma gäller för det olika typerna av kvarkar och leptoner, som heter flavor på engelska. I svenska artikeln neutrino insisterades på arom, men återigen kan jag inte komma ihåg att fysiker brukar kalla det så (min föreläsare förespråkade en gång i tiden "flavör"). Mitt tredje exempel är det engelska begreppet fringe science som har en svensk artikel med det i och för sig fyndiga namnet Marginalvetenskap, uppfunnet av Wikipedia och aldrig tidigare använt.
Jag vet inte vad som är bäst här. Det finns ofta inte så mycket litteratur på svenska på högre nivå och mycket undervisning på universiteten sker på engelska. Ibland hittar översättare av populära böcker på nya ord, som jag tror är fallet med slingkvantgravitation, men jag vet inte om populärvetenskapliga böcker ska definiera språkbruket. --RE 19 juni 2008 kl. 08.12 (CEST)
När det gäller saker som ministerposter och liknande så föredrar jag en översättning och sen inom parantes den riktiga titeln. Vi skulle alltså ha "och han blev sedan utnämnd till handelsminister (president of the Board of Trade)". --Bomkia 19 juni 2008 kl. 20.23 (CEST)
Jag tycker nog att "kansler för hertigdömet Lancaster" är en bättre översättning än "kansler av hertigdömet Lancaster". E.G. 24 juni 2008 kl. 01.08 (CEST)

[redigera] Förslag på Meta: ge Commons-administratörer rätt att se raderade bilder på andra projekt

På samtliga Wikimediaprojekt är det möjligt för administratörer att granska de revisioner av artiklar och andra sidor som har raderats. Detta är bland annat för att man ska kunna återställa felaktiga raderingar. På de projekt där bilder och andra filer kan laddas upp kan administratörer även se såväl raderade revisioner av filerna som raderade revisioner av filernas beskrivningssidor.

meta:Global deleted image review finns ett förslag om att ge oss administratörer på Commons möjligheten att se raderade bilder och raderade bildbeskrivningar även på andra projekt där de inte är administratörer. Förslaget omfattar enbart läsrättigheter och enbart innehåll i bild-namnrymden. Man ska alltså till exempel inte kunna återställa den raderade historiken eller se raderad historik i artikelnamnrymden.

Varför är det här en bra idé? Jo, anta att någon laddat upp en bild från engelskspråkiga Wikipedia till Commons så att alla Wikimediaprojekt kan använda den, men att de missat att ta med all information. Anta dessutom att bilden trots detta raderats av en administratör på engelskspråkiga Wikipedia som kanske inte noterat problemet–en rätt vanlig situation.

När någon sedan upptäcker problemet skulle till exempel jag snabbt och smidigt kunna hämta över informationen, förutsatt att förslaget genomförs. Om informationen inte finns där kan jag åtminstone identifiera vem som ursprungligen laddade upp filen till engelskspråkiga Wikipedia, även om den uppgiften saknades på Commons, och fråga dem, precis som jag kan göra med svenskspråkiga Wikipedia eftersom jag råkar vara administratör här.

Detta skulle förmodligen göra att en del onödiga raderingar undviks. Det skulle också gå snabbare att se när en fil faktiskt måste raderas, vilket skulle göra att vi slapp ligga ute med upphovsrättsintrång i någon vecka i hopp om mer information som oftast aldrig kommer.

Diskutera gärna förslaget här eller på meta:Talk:Global deleted image review. Information om vilka som för närvarande är administratörer på Commons och vad som förväntas av oss finns på commons:Commons:Administrators.

LX (diskussion, bidrag) 17 juni 2008 kl. 22.02 (CEST)

Antligen. /Lokal_Profil 18 juni 2008 kl. 03.03 (CEST)
Jag ser ingen anledning till att förslaget inte bör verkställas; om man har förtroende nog att "granska " bilder (så att säga) på Commons lär man ha det även på andra projekt - och även om det mot förmodan skulle finnas någon som bråkat på ett Wikimediaprojekt och är administratör på Commons skulle administratören ändå inte kunna orsaka någon skada för det andra Wikimediaprojektet - möjligtvis skulle Commons kunna ta skada om administratören inhämtar felaktig information, men då skulle den administratören ändå kunna göra skada på Commons. LEO JOHANNES 18 juni 2008 kl. 12.45 (CEST)
Det låter som ett utmärkt förslag. För oss är ju bildnamnrymden mest en kvarleva från tiden före Commons. Att låta de som har förtroende att hantera våra bilder nu, även få möjlighet att se historiken från bilder förr, det ser jag inga problem med. --  boivie  19 juni 2008 kl. 00.02 (CEST)

Förslaget är nu uppe för omröstning på meta:Metapub#Global deleted image review. LX (diskussion, bidrag) 23 juni 2008 kl. 01.10 (CEST)

[redigera] Wikifika i Umeå

Jag vill puffa för wikifikat i Umeå. Platsen är Fröken Fjällströms kaféGammlia, den 25 juni klockan 11. /Mikael Lindmark 19 juni 2008 kl. 08.23 (CEST)

[redigera] Projekt:Listor över mallar (layoutöversikter)

Någonstans har förståelsen för avsikten med "listor över mallar" försvunnit. Många av dessa listor är nu bara en upprepning av namnen som redan finns i kategorierna, som en onödig dubbelbokföring, medan att översiktligt kunna se vad mallarna innehåller har försvunnit. Det senare är ibland viktigt för att kunna välja rätt mall då där finns många alternativ med olika innehåll och nyanser. Utan sidor med sådana översikter blir mallväljande onödigt jobbig och kan ibland leda till att det är enklare att skapa en ny mall än att använda en befintlig. Likaså får man ingen överblick över layouten hos likartade mallar som kan spreta åt olika håll utan att detta uppmärksammas. Flera av våra mallistor som från början var sådana layoutöversikter har gjorts om till namnlistor. En del av de kvarvarande layoutöversikterna är dessutom allt för långa och skulle behövas att logiskt delas upp. Jag föreslår att vi gör ett projekt att skapa sådana layoutöversikter över existerande mallar. Helst skulle det förstås gå att generera sådana sidor direkt från kategorilistorna, så endast dessa behövde underhållas, men det är väl ingen som kan göra sånt på svenska wikipedia? Dessutom behöver många av mallistorna städas upp till det enklare "mall_rad"-konceptet. Jag har skapat kategorin "Wikipedia:Listor över mallar" och försökt hitta och kategorisera alla listor över mallar dit. Från denna kan vi jobba. Kanske "Listor över ... -mallar" ska ges ett annat namn, kanske till "Layoutlistor över ..." för att undvika att förståelsen för listorna kan gå förlorad igen i framtiden. --Åke Persson 20 juni 2008 kl. 23.53 (CEST)

Ett problem for dessa sidor ar att mallar med valbart innehall inte presenteras korrekt. Jamfor exempelvis fartygsmallen pa Wikipedia:Lista över militärteknikmallar med hur den ser ut i artikeln Titanic. /Lokal_Profil 21 juni 2008 kl. 00.13 (CEST)
"Mall:Fartyg" ser rätt ut i min webbläsare (just nu Safari). En ytterligare fördel med dessa sidor (med tabeller i tabeller) är att de avslöjar vissa misstag gjorda i mallar. Detta upptäckte jag och fixade flera mallar den gången jag skapade "mall_rad"-mallarna. --Åke Persson 21 juni 2008 kl. 00.21 (CEST)
Ok, nu ser jag vad du menar. Hur löser vi det? --Åke Persson 21 juni 2008 kl. 00.24 (CEST)
Det går att lösa, men det kräver omdesign av mallen. Se Användare:Åke Persson/test7. Jag har lagt till en parameter till till villkorssatserna. Bäst vore om detta löstes så att mallen anropade en submall för varje rad, som dessutom skulle göra mallen enklare att definiera. Jag ska titta på om det går att göra. --Åke Persson 21 juni 2008 kl. 01.43 (CEST)
Du menar omdesign av {{Mall_Rad}} snarare än {{fartyg}}? /Lokal_Profil 21 juni 2008 kl. 03.13 (CEST)
Ja det behövs nog också ser det ut som, men problemet ligger i första hand i if-satserna i mallen fartyg. Har parametern inget värde så visas inte raden även om mallen inte är inuti en tabell. Kolla hur det blir på Användare:Åke Persson/test7 där jag använder mallen Användare:Åke Persson/test8 där några rader använder submallen Användare:Åke Persson/test9. Uttestning/design pågår f.n. --Åke Persson 21 juni 2008 kl. 03.19 (CEST)
Är inte säker på att det är värt att ändra i själva mallarna (t.ex. fartygsmallen) för att få den att se bra ut i malllistan. Det känns lite som att gå över ån efter vatten. Det måste ju vara så att listorna anpasar sig efter mallarna snarare än tvärt om. Fartygsmallen är enbart ett exempel, det finns gott om mallar med samma mängd eller ännu mer komplexitet (t.ex. där olika parametrar ger olika utseende på mallen). /Lokal_Profil 21 juni 2008 kl. 17.33 (CEST)
Nej, och det är inte så enkelt heller. Det är inga problem att visa mallarna i listorna och att de inte öppnar sig för alla parametrar kan man anmärka i kommentarrutan i dessa tabeller. Finns det fler argument mot sådana sidor utöver ovan? --Åke Persson 21 juni 2008 kl. 21.29 (CEST)
Själv kommer jag nog att använda kategorisystemet för att hitta men jag ser inget problem med att det finns ytterligare ett visuellt system. /Lokal_Profil 21 juni 2008 kl. 22.40 (CEST)

[redigera] Inga opatrullerade nya sidor!

Utöver gamla, enstaka opatrullerade sidor finns nu inga opatrullerade sidor på Special:Nya sidor! Fler användare som patrullerar eftersöks; just nu är det en grupp på cirka 10 personer som patrullerar sidorna, och det skulle gå mycket enklare och snabbare om vi var fler! Så hjälp till att hålla nere antalet opatrullerade sidor! LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.03 (CEST)

[redigera] Kvalitetsmätningen - juni

Kvalitetskontroll Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga
28 december 539 355 144 153 198 12 679 342 114 1115 192
26 januari 653 347 154 140 207 13 664 322 114 949 192
20 april 653 375 171 195 214 12 378 341 104 181 260 847
23 maj 640 378 172 214 225 5 262 357 95 77 264 912
21 juni 653 393 165 231 235 7 233 364 90 52 286 833

Minskning verkar bara ske på de områden där det finns aktiva projekt. Funderar på att starta Wikipedia:Projekt språkvård, finns det något intresse för det? osignerat inlägg av Elinnea (diskussion • bidrag) 21 juni 2008 kl. 15.12

Personligen vill jag inte gå med i ett Projekt språkvård, men av tidigare erfarenheter tror jag definitivt att det skulle kunna bli en succé, som Projekt wikifiering och relevanskontroll blivit, och som Projekt infogningar (förhoppningsvis) är på väg att bli. Nedan har jag gått igenom alla kategorier och mina kommentarer till de. Lägg gärna till era kommentarer. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Kval.
  • Det verkar vara en av de viktigaste kategorierna, men dock svårt att göra något åt genom projekt, eftersom man behöver kunskap om ämnena, inte wikipediavana framförallt. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Fakta
  • Samma som Kval. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Fluff
  • Denna kategori skulle nog kunna sänkas i antalet artiklar räknat genom ett projekt - eftersom det kräver viss kunskap om ämnet, om än inte lika mycket som Kvar. och Fakta, som de lyckade jag nämnde ovan. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Förvirr.
  • Här behövs också ämneskunskap. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
POV
  • Här behövs både ämneskunskap samt i viss mån Wikipediavana för att stoppa eventuella redigeringskrig. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Plag.
  • Gås igenom av administratörer som rensar bort artiklarna eller deras artikelinnehåll där upphovsrätten inte är klarlagd (det senare kan naturligtvis göras av icke-administratörer också). Den arbetsformen verkar fungera fint. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Rel.
  • Har ett lyckat projekt som tar hand om kategorin, fler som kommenterar på diskussionssidorna söks dock. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Språkv.
  • Se mitt inlägg ovan. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Ugglan
  • Skulle med fördel kunna tas hand om av ett eventuellt Projekt språkvård. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Ickewiki
  • Se mitt inlägg ovan. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
Städa
  • Skulle nog kunna tas hand om av ickewikiprojektet, nu när det fungerar bra med ickewikikategorin. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)
  • Håller med om att detta nog skulel kunna läggas in i ickewiki projektet. Har sett liknande artiklar märkta med ickewiki innan. Bler ju en naturlig skala där okategoriserade är enklast att fixa följt av ickewiki följt av städa. I alla tre fallen är det mest wikivana som krävs. /Lokal_Profil 21 juni 2008 kl. 17.38 (CEST)
Infoga
  • Se mitt inlägg ovan. LEO JOHANNES 21 juni 2008 kl. 15.27 (CEST)

[redigera] Mörkhyade / asiater med downs syndrom

Inlägg flyttat till Wikipedia:Faktafrågor

[redigera] Framtidsmallen

Delta gärna i Malldiskussion:Framtida, där några användare anser att framtidsmallen endast ska användas i mindre uppenbara fall. Din åsikt är välkommen. хenus 21 juni 2008 kl. 19.37 (CEST)

[redigera] Senaste ändringarna

Upptäckte nyss att en ruta med diverse nischinställningar antingen lagts till eller gjorts större än tidigare. (Tror jag. Jag kanske bara inbillar mig?) Problemet blir att jag kan se maximalt fem av de senaste ändringarna utan att scrolla ner sidan. Det gör faktiskt att man drar sig för att patrullera Senaste ändringarna, och det är ju inte helt lyckat. Någon annan som upplevt samma problem som jag? Finns det någon inställning som jag kan pilla på för att få bort rutan, alternativt göra dem mindre? --Tolkemolkemoli bidr 21 juni 2008 kl. 21.32 (CEST)

Instämmer, den nya rutan gör att man kan se färre av redigeringarna och jag är också lite skeptisk till den. Texten på senaste ändringar borde göras mindre, inte större./NatoX 22 juni 2008 kl. 14.28 (CEST)
Håller också med, det tar för stor plats. Tycker att själva strecket runt är onödigt, liksom strecket mitt i och knappen skulle man kunna flytta upp. Skulle man egentligen inte kunna lägga de där grejerna i en sån där ruta med dölj-funktion, så man kan "fälla ihop" det om man vill? / Elinnea 23 juni 2008 kl. 15.36 (CEST)
Andra användare har klagat hos utvecklarna, så rutan och strecket försvinna antagligen nästa gång programvaran uppdateras. /EnDumEn 23 juni 2008 kl. 16.23 (CEST)

[redigera] Fler åsikter behövs!

Jag börjar uppfatta Pieter Kuipers agerande i artiklarna transperson och transsexualism med vidhängande diskussionsidor som väldigt konfliktskapande, och har svårt att veta hur jag bör gå vidare för att inte det hela ska eskalera alltför mycket. Jag tycker inte att hans redigeringar i artiklarna alltid är helt NPOV, och att de bär spår av en agenda alternativt stor okunskap.

I enlighet med Wikipedia:Skaffa åsikter från flera tycker jag därför att det vore bra om fler användare kunde ta sig en titt och komma med goda och sansade åsikter om hur man bör bete sig på diskussionssidor och vilken information som bör stå i artiklarna.--Godfellow 22 juni 2008 kl. 10.38 (CEST)

Jag instämmer i vad Godfellow skriver här. Det känns som att en del bara gör allt de kan för att hitta negativ information om dem, vilket inte bidrar med något konstruktivt. /Jonathan Lindborg 22 juni 2008 kl. 14.30 (CEST)

[redigera] Dokumentation av patrullering av nya sidor

Jag har översatt Wikipedia:New pages patrol/patrolled pages till svenska. Översättningen finns på Användare:Leo Johannes/Nya sidor2. Nu behöver jag hjälp med finslipning, samt översättning av diverse termer. Jag ämnar att sedan översätta Wikipedia:New pages patrol, och till sist lägga upp översättningarna på Wikipedia:Patrullering av nya sidor respektive Wikipedia:Patrullering av nya sidor/patrullerade sidor. Jag skriver här på Bybrunnen istället för på Wikipedia:Wikipediafrågor för att det kan vara bra att veta att vi snart kommer ha beskrivande sidor om detta, som man kan hänvisa folk som undrar till och så vidare, samt för att höra om ni har några bättre idéer på namn till sidorna. LEO JOHANNES 22 juni 2008 kl. 13.02 (CEST)

Bra initiativ! Men borde man inte begära mer än kontot äldre än 4 dagar med minst 10 redigeringar av dem som får patrullera sidor? Har man verkligen hunnit få en bra känsla för vad Wikipedia är efter så lite erfarenhet? (Jag hittade inte ordet patrull på Wikipedia:Wikipediafrågor, så jag skriver också här.) /Rolf B 22 juni 2008 kl. 14.23 (CEST)
Mycket bra initiativ. Jag har skrivit in mina synpunkter på Användardiskussion:Leo Johannes/Nya sidor2. Wanpe 22 juni 2008 kl. 16.55 (CEST)

[redigera] Utvalda artiklar

I dag finns det två nivåer för utvalda artiklar, Utmärkt och läsvärd. Med tanke på de höga krav som ställs på nya artiklar (vilket är bra, då det skall spegla de bästa av wikipeda) så undrar jag om det är tillräckligt med två nivåer? \GhostRider♠ 22 juni 2008 kl. 17.56 (CEST)

Ja, jag tycker det. LEO JOHANNES 22 juni 2008 kl. 18.11 (CEST)
Vi har kvalitetgranskningstabellerna, och där är nivån strax under läsvärd "bra". Artiklar som har bedömts ligga på den nivån tycker jag kan klassas som en artikel i väntan på nominering. Något annat tycker jag är överflödigt. хenus 22 juni 2008 kl. 18.23 (CEST)
Jag tycker att det är fullt tillräckligt med två nivåer. /-nothingman- 22 juni 2008 kl. 18.51 (CEST)
Instämmer med föregående tre åsikter. Det känns som att behovet är litet och att det endast medför mer administration, om artiklar ska bedömas och vandra mellan ytterligare steg. Det funkar IMO ganska bra med nuvarande stegning, som är en inkörd process sedan ett par år. Däremot är det alltid välkommet med ytterligare medverkan av flera, så att de nuvarande bedömningarna får en bredare bas.
/Ronny 22 juni 2008 kl. 18.55 (CEST)

[redigera] Nazister på wikipedia

Tänkte bara ta och göra folk uppmärksamma på att nazister på ett känt nazistiskt forum nu snackar om vad man kan göra med wikipedia och att om man är många så kan man skriva saker som dom uppfattar som okej. Bara så att folk är med på noterna om det skulle komma massa nya suspekta typer inrännandes Stolpskott 23 juni 2008 kl. 03.12 (CEST)

De kommer inte att lyckas. Att återställa och blockera går som tur är snabbare än att redigera. Mason 23 juni 2008 kl. 09.13 (CEST)
Har de inte en egen Nazipedia? /Yvwv [y'vov] 23 juni 2008 kl. 10.28 (CEST)
jo, men av nån outgrundlig anledning är inte den lika spridd som wikipedia Stolpskott 23 juni 2008 kl. 10.55 (CEST)
Vi är rätt vana vid olika religiösa, nationalistiska och politiskt vinklade agendor här, så jag tror att eventuella försök att vinkla artiklarna ganska omgående kommer att upptäckas och åtgärdas. Riggwelter 23 juni 2008 kl. 12.31 (CEST)
Hur det än är med det här hade det varit bra om Stolpskott hade länkat till forumet i fråga så man hade kunnat få en egen uppfattning av hur pass seriösa de här personerna är, eller snarare hur mycket de har missförstått hur Wikipedia funkar. /Grillo 23 juni 2008 kl. 22.18 (CEST)
http://www.nordisk.nu/showthread.php?t=25245 Stolpskott 24 juni 2008 kl. 08.09 (CEST)
En forumtråd bestående av sex korta inlägg. Inget att skriva larmrapport om. /Yvwv [y'vov] 24 juni 2008 kl. 08.18 (CEST)

[redigera] Ny kvalitetsmall för inkompletta listor?

Jag stör mig alltmer på listor som kan förleda läsaren att tro de möter en komplett, när den inte är det, exempelvis Lista över broar i Stockholm. Kunde inte en ny kvalitetsmall tas fram som säger något som denna lista har av användare uppfattats som ofullständig och kan raderas om detta inte åtgärdas? Sedan kunde vi börja malla dessa listor och så småningom börja rensa bort dessa/ersätta med andra "list"artiklar/flytta till Kategorier. Wanpe 23 juni 2008 kl. 12.41 (CEST)

Att varna för att listan inte är komplett är väl i sig bra, men jag förstår inte varför den skulle raderas bara för att den inte är det. /FredrikT 23 juni 2008 kl. 12.59 (CEST)
Åtgärden kan diskuteras men jag anser de inte skall vara kvar då de lurar läsaren. Och i många artiklar som Lista över järnbruk i Sverige så ger Kategori:Svenska järnbruk fler järnbruk än listan och listan borde då raderas. Wanpe 23 juni 2008 kl. 13.06 (CEST)
Fast om man tittar på listan över broar så innehåller ju den - även om den inte är komplett - information som man inte får i en kategori, nämligen typ av bro (gång-, järnvägs- etc) och byggnadsår. /FredrikT 23 juni 2008 kl. 13.13 (CEST)
Jag tog det exemplet just då åtgärden inte är självklar - en artikel Stockholms broar som ger historik och tar med de mest kända, eller Lista över broar som förbinder Uppland med Södermanland som ger en mer väldefenierad mängd som kan bli komplett, eller ändå Kategoribegreppet. Wanpe 23 juni 2008 kl. 13.35 (CEST)
Jag tycker att det är ett bra förslag Wanpe! Ñågot måste göras åt list-problemet i min mening. Ska vi över huvudtaget ha listor bör de vara väldefinerade, kompletta (eller ange vad som fattas) och tillföra något mer än bara en uppräkning. MiCkE 23 juni 2008 kl. 13.42 (CEST)
Det Wanpe efterfrågar är väl en svensk version av en:template:expand list. Eller duger det med den befintliga {{liststub}}? Se även en:Category:List notification templates (åtgärdsmallar för listor). Men de större dragen i den här diskussionen handlar inte om listor, utan om kvalitet. Det är inte aktuellt att utrota listor från Wikipedia, varken den svenskspråkiga eller andra språk. Tvärt om, måste vi lära oss att göra bättre listor och bli bättre på att förstå när listor är lämpliga och när andra metoder är bättre för strukturering. Se även den aktuella Wikipediadiskussion:Strukturering#Listornas död är betydligt överdriven. --LA2 23 juni 2008 kl. 15.12 (CEST)
Nja det är en skarpare variant jag önskar som nämner radering, på samma sätt som substubmallen. Jag tycker det är dags börja planera för att göra oss av med de dåliga listorna, som en gång togs fram i brist på Kategoriverktyget. Genom att ta bort de dåliga med vissna definitioner så kan vi också mer fokusera på att göra de kvarvarande bra ännu bättre. Wanpe 23 juni 2008 kl. 15.21 (CEST)
Funkar inte mallen {{kvalitetskontroll}} för det, tillsammans med skriven motivering? Den mallen länkar till kategorisidan som säger att artikeln "behöver en genomgång av ett eller annat slag". Det låter generellt nog för att även kunna omfatta listor. Behövs det en ny mall (med ny dokumentation, en ny kategori, ett nytt projekt, ...)? --LA2 23 juni 2008 kl. 15.56 (CEST)

[redigera] Ang. bilder

Inlägg flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor. --MagnusA 23 juni 2008 kl. 13.54 (CEST)

[redigera] Statistikkontroll

Mars kan för vissa kännas som igår (mig bland andra), men nu är det snart juli, och därför tycker jag att det börjar bli dags att utvärdera lite statistik igen. Tryck slump hundra gånger, och skriv vad du tycker: ( //moralist 24 juni 2008 kl. 13.52 (CEST) )

Statistikkontroll:

Användare Bra
artiklar
Godkända
artiklar
Stubbar och
oartiklar1
JIESDEO 9 30 61
Totalt i procent 9 30 61

¹ Till oartiklar räknas listsidor, ordboksord och årtalssidor. Förgreningssidor räknas inte. För tidigare kvalitetsmätningar, se Wikipedia:Statistik#Kvalitetsmätning

Andra språk